Publ:090714
Kan teologen reformera sig?
En radikal lösning behövs för att upplösa de seglivade
konfressionella tankestrukturerna vid svenska teologiska akademier.
Teologerna själva kan inte hoppa över sin egen skugga, skriver Peter Schalk.
konfressionella tankestrukturerna vid svenska teologiska akademier.
Teologerna själva kan inte hoppa över sin egen skugga, skriver Peter Schalk.
Debatten kring Högskoleverkets kritik av de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala är intressant ur flera perspektiv.
Innan jag kommer dit vill jag framhålla att jag betraktar Högskoleverkets kritik som berättigad, nödvändig och väl underbyggd. Den kom i tid.
Dessa fakulteter är nu hotade av indragning av examensrättigheter. Tyvärr måste jag konstatera att dekanen vid teologiska institutionen i Uppsala ännu inte förstått allvaret i denna kritik, som till exempel kan negativt påverka Erasmusutbytet av studenter och lärare inom teologins område.
Kritiken har ett stort intresse utomlands eftersom även viktiga principiella frågor belyses. Dessa principiella frågor är Högskoleverkets egna kriterier för sin negativa bedömning av teologins nuvarande låga status beroende på små forskarmiljöer och konfessionalisering.
Båda dessa begrepp måste analyseras, särskilt konfessionalisering som är ett mångtydigt begrepp. Det måste analyseras historiskt och jämförande med speciellt beaktande av användningen i Sverige.
Ett annat förekommande begreppspar i debatten är teologi och religionsvetenskap. Utomlands ter sig den svenska diskussionen egendomlig med dess olika försök att harmoniera teologi och religionsvetenskap.
Inte ens Lunds teologer godtar Uppsalateologernas unika, språkbruksöverskridande och alltså övertalande, försök att identifiera teologi med religionsvetenskap.
Konfessionalisering av den statliga undervisningen är olaglig i Sverige.
En andra aspekt av konfessionaliseringen är expansion av teologin på religionsvetenskapens bekostnad. Högskoleverket ger flera exempel på detta.
En tredje aspekt av konfessionaliseringen är kontakttagandet med kristna kyrkor och sekter, upptagandet av pastoralutbildningen och planerna att inrätta en imamutbildning. Imamutbildningen skall neutralisera intrycket av kristendomscentrism enligt den beprövade modellen neutralitet genom pluralism.
En viktig aspekt är det svenska finansieringssystemet av utbildningen, som tvingar fram inte bara en radikal sänkning av kvalitetskraven, utan även uppsökande av penninginbringande kontakter med skiftande vetenskaplig status.
Inte minst bör man beakta den administrativa organisationen, som vid teologiska fakulteten i Uppsala kan beskrivas som en sluten enhet. I över tio år har en kärna av samma personer valt och väljer varandra att sitta på olika administrativa poster och skydda varandra.
Högskoleverket ger de teologiska fakulteterna ett år att ändra sig. De små forskarmiljöerna kan göras större, men hur man kan göra sig kvitt konfessionaliseringen vet jag inte.
Vi känner till teologins historia bakåt som ett bestående och oavbrutet uttryck för skiftande former av konfessionalism. Jag har tillbragt 45 år som student och forskare vid de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala och andra teologiska fakulteter utomlands och kommit fram till att de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala förblivit sin historia trogen fram till idag. Högskoleverkets konstateranden har långa retrospektiva dimensioner som sträcker sig över århundraden.
En radikal lösning behövs för att upplösa detta seglivade konfessionella teologiska tänkesätt vid svenska statliga akademier. Jag tror inte på att teologerna kan hoppa över sin egen skugga.
Peter Schalk
Professor i religionshistoria vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala Universitet
UNT 14/7 2009
Innan jag kommer dit vill jag framhålla att jag betraktar Högskoleverkets kritik som berättigad, nödvändig och väl underbyggd. Den kom i tid.
Dessa fakulteter är nu hotade av indragning av examensrättigheter. Tyvärr måste jag konstatera att dekanen vid teologiska institutionen i Uppsala ännu inte förstått allvaret i denna kritik, som till exempel kan negativt påverka Erasmusutbytet av studenter och lärare inom teologins område.
Kritiken har ett stort intresse utomlands eftersom även viktiga principiella frågor belyses. Dessa principiella frågor är Högskoleverkets egna kriterier för sin negativa bedömning av teologins nuvarande låga status beroende på små forskarmiljöer och konfessionalisering.
Båda dessa begrepp måste analyseras, särskilt konfessionalisering som är ett mångtydigt begrepp. Det måste analyseras historiskt och jämförande med speciellt beaktande av användningen i Sverige.
Ett annat förekommande begreppspar i debatten är teologi och religionsvetenskap. Utomlands ter sig den svenska diskussionen egendomlig med dess olika försök att harmoniera teologi och religionsvetenskap.
Inte ens Lunds teologer godtar Uppsalateologernas unika, språkbruksöverskridande och alltså övertalande, försök att identifiera teologi med religionsvetenskap.
Konfessionalisering av den statliga undervisningen är olaglig i Sverige.
En andra aspekt av konfessionaliseringen är expansion av teologin på religionsvetenskapens bekostnad. Högskoleverket ger flera exempel på detta.
En tredje aspekt av konfessionaliseringen är kontakttagandet med kristna kyrkor och sekter, upptagandet av pastoralutbildningen och planerna att inrätta en imamutbildning. Imamutbildningen skall neutralisera intrycket av kristendomscentrism enligt den beprövade modellen neutralitet genom pluralism.
En viktig aspekt är det svenska finansieringssystemet av utbildningen, som tvingar fram inte bara en radikal sänkning av kvalitetskraven, utan även uppsökande av penninginbringande kontakter med skiftande vetenskaplig status.
Inte minst bör man beakta den administrativa organisationen, som vid teologiska fakulteten i Uppsala kan beskrivas som en sluten enhet. I över tio år har en kärna av samma personer valt och väljer varandra att sitta på olika administrativa poster och skydda varandra.
Högskoleverket ger de teologiska fakulteterna ett år att ändra sig. De små forskarmiljöerna kan göras större, men hur man kan göra sig kvitt konfessionaliseringen vet jag inte.
Vi känner till teologins historia bakåt som ett bestående och oavbrutet uttryck för skiftande former av konfessionalism. Jag har tillbragt 45 år som student och forskare vid de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala och andra teologiska fakulteter utomlands och kommit fram till att de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala förblivit sin historia trogen fram till idag. Högskoleverkets konstateranden har långa retrospektiva dimensioner som sträcker sig över århundraden.
En radikal lösning behövs för att upplösa detta seglivade konfessionella teologiska tänkesätt vid svenska statliga akademier. Jag tror inte på att teologerna kan hoppa över sin egen skugga.
Peter Schalk
Professor i religionshistoria vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala Universitet
UNT 14/7 2009
Alliansen ignorerar föräldrar
Inget beslut om Forsmarks berg
Enköping - historielös stad
Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Ändra Östersjöns räddningsplan
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Uppsala kan bli nya flaskhalsen
Urholkad Las kräver ny modell
Gör om forskarnas karriärsystem
Vi måste samarbeta om skogen
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Dagens debattartiklar
00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »
Mer på UNT.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
Annons
Nyheter
18:08 Uppsävja skola vann frågefinal17:57 Tusen barn på idrottsfritids
17:05 Apotek i Heby kan bli privatägt
17:00 Fängelse för sexövergrepp
16:48 Konferens om stadsutveckling
15:49 Uppsägningar klara på UNT
14:55 Politiker dömd för grov förskingring
13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
10:44 Efterlyst häktad för mordförsök
Kultur & Nöje
15:32 Neil Dudgeon tar över i Midsomer15:19 Nya namn till årets Tupp
13:11 Big Comedy ger skrattgaranti
11:52 Colin Firth i sitt livs roll
11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
Sport
15:22 Eskhult: Det känns inget vidare15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten
08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
Tisdag 9 februari 2010
Leva
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Kommentera
Dela
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok.
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt
Hur bra är du på sudoku? 



Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter.
Köp dagens UNT som e-tidning.
Har någon i bekantskapskretsen gift sig?
Sök bland aktuella evenemang. 
