Publ:090714


Kan teologen reformera sig?

En radikal lösning behövs för att upplösa de seglivade
konfressionella tankestrukturerna vid svenska teologiska akademier.
Teologerna själva kan inte hoppa över sin egen skugga, skriver Peter Schalk.


Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

Debatten kring Högskoleverkets kritik av de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala är intressant ur flera perspektiv.
Innan jag kommer dit vill jag framhålla att jag betraktar Högskoleverkets kritik som berättigad, nödvändig och väl underbyggd. Den kom i tid.
Dessa fakulteter är nu hotade av indragning av examensrättigheter. Tyvärr måste jag konstatera att dekanen vid teologiska institutionen i Uppsala ännu inte förstått allvaret i denna kritik, som till exempel kan negativt påverka Erasmusutbytet av studenter och lärare inom teologins område.
Kritiken har ett stort intresse utomlands eftersom även viktiga principiella frågor belyses. Dessa principiella frågor är Högskoleverkets egna kriterier för sin negativa bedömning av teologins nuvarande låga status beroende på små forskarmiljöer och konfessionalisering.
Båda dessa begrepp måste analyseras, särskilt konfessionalisering som är ett mångtydigt begrepp. Det måste analyseras historiskt och jämförande med speciellt beaktande av användningen i Sverige.

Ett annat förekommande begreppspar i debatten är teologi och religionsvetenskap. Utomlands ter sig den svenska diskussionen egendomlig med dess olika försök att harmoniera teologi och religionsvetenskap.
Inte ens Lunds teologer godtar Uppsalateologernas unika, språkbruksöverskridande och alltså övertalande, försök att identifiera teologi med religionsvetenskap.

Konfessionalisering av den statliga undervisningen är olaglig i Sverige.
En andra aspekt av konfessionaliseringen är expansion av teologin på religionsvetenskapens bekostnad. Högskoleverket ger flera exempel på detta.
En tredje aspekt av konfessionaliseringen är kontakttagandet med kristna kyrkor och sekter, upptagandet av pastoralutbildningen och planerna att inrätta en imamutbildning. Imamutbildningen skall neutralisera intrycket av kristendomscentrism enligt den beprövade modellen neutralitet genom pluralism.

En viktig aspekt är det svenska finansieringssystemet av utbildningen, som tvingar fram inte bara en radikal sänkning av kvalitetskraven, utan även uppsökande av penninginbringande kontakter med skiftande vetenskaplig status.
Inte minst bör man beakta den administrativa organisationen, som vid teologiska fakulteten i Uppsala kan beskrivas som en sluten enhet. I över tio år har en kärna av samma personer valt och väljer varandra att sitta på olika administrativa poster och skydda varandra.

Högskoleverket ger de teologiska fakulteterna ett år att ändra sig. De små forskarmiljöerna kan göras större, men hur man kan göra sig kvitt konfessionaliseringen vet jag inte.
Vi känner till teologins historia bakåt som ett bestående och oavbrutet uttryck för skiftande former av konfessionalism. Jag har tillbragt 45 år som student och forskare vid de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala och andra teologiska fakulteter utomlands och kommit fram till att de teologiska fakulteterna i Lund och Uppsala förblivit sin historia trogen fram till idag. Högskoleverkets konstateranden har långa retrospektiva dimensioner som sträcker sig över århundraden.
En radikal lösning behövs för att upplösa detta seglivade konfessionella teologiska tänkesätt vid svenska statliga akademier. Jag tror inte på att teologerna kan hoppa över sin egen skugga.

Peter Schalk
Professor i religionshistoria vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala Universitet
UNT 14/7 2009


 


Dagens debattartiklar


00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »


Mer på UNT.se




KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se

Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 48470 annonser