Tisdag 9 februari 2010
LevaPubl:090912
Illustration: Isabelle Bervenius
Gratis kultur är godast
Gratissamhället är tveklöst här. En hel generation ungdomar som inte anser att kultur ska kosta pengar laddar ned musik, filmer och böcker av den enkla anledningen att de kan. Frågan är vad som händer med kulturen när ingen vill betala för den.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
DelaFAKTA
3 procent av världens illegala fildelare finns i Sverige. USA ligger i topp med 19 procent. Sett till ländernas storlek är Sverige klart överrepresenterat bland de illegala fildelarna.
källa: symantec
700 miljoner kronor värderades den illegala fildelningen till år 2008.
källa: symantec
Boken Gratis? är en essäsamling som ges ut av Volante förlag i ett försök att nyansera den polariserade debatten som varit om upphovsrätt, internet, illegal fildelning och skapandets villkor. Skribenterna utgörs av journalister, artister, forskare och entrepenörer.
3 procent av världens illegala fildelare finns i Sverige. USA ligger i topp med 19 procent. Sett till ländernas storlek är Sverige klart överrepresenterat bland de illegala fildelarna.
källa: symantec
700 miljoner kronor värderades den illegala fildelningen till år 2008.
källa: symantec
Boken Gratis? är en essäsamling som ges ut av Volante förlag i ett försök att nyansera den polariserade debatten som varit om upphovsrätt, internet, illegal fildelning och skapandets villkor. Skribenterna utgörs av journalister, artister, forskare och entrepenörer.
Läs mer:
Nu är vi där igen. Google är i full färd med att skapa ett gigantiskt världsbibliotek på nätet genom att skanna in 80 miljoner böcker. Och bokförlag från hela världen har samlat sig i en massiv protest. Diskussionen om upphovsrätt när det gäller kultur på nätet ser ut vara en never-ending story.
Sedan Napster, en fildelningssida för musik, stämdes och stängdes ner år 2001, har åsikter om fildelning, nedladdning, upphovsrätt och piratkopiering framförts i demonstrationer, diskussioner, debatter och bloggar. För och emot, emot och för, fram och tillbaka. Gratis är ju gott. Det tycker i varje fall de över en miljon svenskar som laddar hem upphovsrättskyddade böcker, film och musik på nätet utan att betala. Men alla håller inte med. Många menar att kulturen försämras i det gratissamhälle som råder.
- Kulturens framtid bygger på fildelning men förvanskas av piratkopiering, säger Martin Rolinski, sångare i gruppen BWO.
Han är medförfattare i den nyutgivna boken Gratis?, en essäsamling om upphovsrätt, internet och skapandets villkor. Martin Rolinski menar att han vore sinnesrubbad om han inte ansåg att fildelning är det bästa som hänt vår kultur de senaste femtio åren. Alltså laglig fildelning, som tillåter internetanvändare att ta del av nätets enorma kulturutbud, ibland mot betalning. Piratkopiering däremot, anser han, slår hårt mot kulturen och allra hårdast mot de små aktörerna.
Oavsett vad man tycker om upphovsrätten och illegal fildelning är det nog dags att gilla läget och gå vidare, för som artisten Timbuktu uttrycker det: "Du kan inte först uppfinna hjulet och sedan säga att ingen får använda det." Utvecklingen har försatt oss i ett läge där det inte finns någon återvändo. Genom internet har vi tillgång till ett kulturutbud som är större och mer rikt på mångfald än någonsin tidigare. Beteendet att publicera och sprida musik, böcker, filmer, och så vidare kan inte stoppas, det är för fast rotat, och en hel generation ungdomar har hunnit växa upp utan att någonsin behöva betala ett öre för musik.
Frågan är vad som kommer att hända. Hur ska kulturen överleva om ingen vill betala för den?
Författaren och journalisten Andreas Ekström, som också är skribent i boken Gratis? fruktar att gratissamhället leder till en skitkultur. Han är skeptisk till det han kallar mecenatsamhället där konsumenterna, alltså fildelarna, betalar vad de har lust och om de har lust.
- Kan det verkligen gå ihop? frågar han.
Boken Gratis? ger inget entydligt svar på den frågan men presenterar genom olika skribenter möjliga vägar och hållpunkter som är viktiga i utarbetandet av en ny affärsmodell för kulturkonsumtionen på nätet. Såsom att använda enhetliga betalningssätt i stället för mikrobetalningar, alltså betalningar med små belopp, då detta inte passar sig för webben. Eller att dölja kostnaden för laglig nedladdning genom att den inkluderas direkt i kostnaden för själva internettjänsten.
En av bokens skribenter, Daniel Johansson, som forskar i datavetenskap, är full av tillförsikt.
Han tror inte att utvecklingen kommer att leda till ett urholkat kultursamhälle eller en sämre tillvaro för kulturens upphovspersoner. I stället är han säker på att gratissamhällets, eller mecenatsamhällets dagar är räknade, och menar att den vilda västern som hittills rått på internet förr eller senare kommer att stävjas.
- Vi befinner oss i ett skifte. Just nu är vi mitt i en utvecklingsfas där tekniken sprungit i förväg. Om några år kommer mycket att vara löst, säger han.
Trenderna pekar mot att lösningen, som Daniel Johansson talar om, utgörs av en rad abonnemangtjänster, anpassade efter vad den specifike konsumenten vill ha. Konsumenten får tillgång till stora mängder musik och kan även få tillåtelse att sprida och publicera den mot att denne köper ett abonnemang eller betalar en avgift. Det kan antingen röra sig om ett internetpaket som till exempel telia music play eller som en tjänst i likhet med spotify.
- Musiken kommer att flöda i hemmen som vattnet i kranarna, säger Daniel Johansson och spår att den nya modellen kan bli verklighet så snart den digitala lagliga konsumtionen av musik överstiger den traditionella, alltså då folk lägger mer pengar på musik på nätet än vad de lägger på cd-skivor.
- Eftersom en så stor andel människor i Sverige laddar ner musik illegalt ligger vi efter många länder i den här utvecklingen. Sydkorea, Japan och USA ligger till exempel långt före. Men jag tror att om några år, 2011 eller 2012 kommer vi att kunna köpa en liknande tjänst. Hela lösningen med decentralicerad spridning av musik har vi nog år 2020.
Sedan Napster, en fildelningssida för musik, stämdes och stängdes ner år 2001, har åsikter om fildelning, nedladdning, upphovsrätt och piratkopiering framförts i demonstrationer, diskussioner, debatter och bloggar. För och emot, emot och för, fram och tillbaka. Gratis är ju gott. Det tycker i varje fall de över en miljon svenskar som laddar hem upphovsrättskyddade böcker, film och musik på nätet utan att betala. Men alla håller inte med. Många menar att kulturen försämras i det gratissamhälle som råder.
- Kulturens framtid bygger på fildelning men förvanskas av piratkopiering, säger Martin Rolinski, sångare i gruppen BWO.
Han är medförfattare i den nyutgivna boken Gratis?, en essäsamling om upphovsrätt, internet och skapandets villkor. Martin Rolinski menar att han vore sinnesrubbad om han inte ansåg att fildelning är det bästa som hänt vår kultur de senaste femtio åren. Alltså laglig fildelning, som tillåter internetanvändare att ta del av nätets enorma kulturutbud, ibland mot betalning. Piratkopiering däremot, anser han, slår hårt mot kulturen och allra hårdast mot de små aktörerna.
Oavsett vad man tycker om upphovsrätten och illegal fildelning är det nog dags att gilla läget och gå vidare, för som artisten Timbuktu uttrycker det: "Du kan inte först uppfinna hjulet och sedan säga att ingen får använda det." Utvecklingen har försatt oss i ett läge där det inte finns någon återvändo. Genom internet har vi tillgång till ett kulturutbud som är större och mer rikt på mångfald än någonsin tidigare. Beteendet att publicera och sprida musik, böcker, filmer, och så vidare kan inte stoppas, det är för fast rotat, och en hel generation ungdomar har hunnit växa upp utan att någonsin behöva betala ett öre för musik.
Frågan är vad som kommer att hända. Hur ska kulturen överleva om ingen vill betala för den?
Författaren och journalisten Andreas Ekström, som också är skribent i boken Gratis? fruktar att gratissamhället leder till en skitkultur. Han är skeptisk till det han kallar mecenatsamhället där konsumenterna, alltså fildelarna, betalar vad de har lust och om de har lust.
- Kan det verkligen gå ihop? frågar han.
Boken Gratis? ger inget entydligt svar på den frågan men presenterar genom olika skribenter möjliga vägar och hållpunkter som är viktiga i utarbetandet av en ny affärsmodell för kulturkonsumtionen på nätet. Såsom att använda enhetliga betalningssätt i stället för mikrobetalningar, alltså betalningar med små belopp, då detta inte passar sig för webben. Eller att dölja kostnaden för laglig nedladdning genom att den inkluderas direkt i kostnaden för själva internettjänsten.
En av bokens skribenter, Daniel Johansson, som forskar i datavetenskap, är full av tillförsikt.
Han tror inte att utvecklingen kommer att leda till ett urholkat kultursamhälle eller en sämre tillvaro för kulturens upphovspersoner. I stället är han säker på att gratissamhällets, eller mecenatsamhällets dagar är räknade, och menar att den vilda västern som hittills rått på internet förr eller senare kommer att stävjas.
- Vi befinner oss i ett skifte. Just nu är vi mitt i en utvecklingsfas där tekniken sprungit i förväg. Om några år kommer mycket att vara löst, säger han.
Trenderna pekar mot att lösningen, som Daniel Johansson talar om, utgörs av en rad abonnemangtjänster, anpassade efter vad den specifike konsumenten vill ha. Konsumenten får tillgång till stora mängder musik och kan även få tillåtelse att sprida och publicera den mot att denne köper ett abonnemang eller betalar en avgift. Det kan antingen röra sig om ett internetpaket som till exempel telia music play eller som en tjänst i likhet med spotify.
- Musiken kommer att flöda i hemmen som vattnet i kranarna, säger Daniel Johansson och spår att den nya modellen kan bli verklighet så snart den digitala lagliga konsumtionen av musik överstiger den traditionella, alltså då folk lägger mer pengar på musik på nätet än vad de lägger på cd-skivor.
- Eftersom en så stor andel människor i Sverige laddar ner musik illegalt ligger vi efter många länder i den här utvecklingen. Sydkorea, Japan och USA ligger till exempel långt före. Men jag tror att om några år, 2011 eller 2012 kommer vi att kunna köpa en liknande tjänst. Hela lösningen med decentralicerad spridning av musik har vi nog år 2020.
Kommentarer till artikeln
Fantasilösningar på fantasiprobem
Man talar verkligen om fantasilösningar på fantasiproblem här.
Fantasiproblem säger jag för att det fortfarande inte finns något som talar för att underhållningsbranschen förlorar pengar på fildelningen. Att ladda ner en film ersätter inte ett DVD/Bluray-köp, precis som ett biobesök inte ersätter ett DVD/Bluray-köp, eller ett köp av boken som filmen baserats på inte heller ersätter något av det tidigarenämnda. Likadant ersätter inte att ha hört musik på radion eller att ha varit på konsert ett köp av en CD. Samtlig forskning som gjorts på området har visat att fildelning faktiskt gynnar underhållningsbranschen mer än den skadar. Finanskriser till trots så är antagligen underhållningsbranschen den bransch som ändå klarat sig bäst.
På detta fantasiproblem pratar man sen om fantasilösningar. Antingen tror man att man kommer kunna hitta sätt att kontrollera informationsflödet på Internet, ett projekt som kommer visa sig lika omöjligt som att ta ifrån Aftonbladet sitt utgivningstillstånd, fast gånger miljoner internetanvändare. Eller så tror man på affärsmodellen att ta betalt utav Internetleverantörerna, vilket antagligen kommer fungera lika bra som att försöka kräva posten på betalning för allt upphovsrättsskyddat material som skickas via brev och paket varje dag. Fast, med skillnaden att det handlar om hundratals olika privata aktörer istället för en statlig. Privata aktörer vars kunder inte kommer låta sig påtvingas extra avgifter frivilligt.
Probematiken och framtidens lösningar på dem ser något annorlunda ut ur min synvinkel. Samtidigt som branschorganisationerna rustar up i kriget mot det fria informationssamhället så börjar allt fler få upp ögonen för faktumet att Internet snart är vårt enda media. Många former för hur vi tar del av information kommer säkerligen finnas kvar även efter de gamla medierna ersatts av det nya. Men när sista papperstidningen tryckts, sista tv-masten släckts ner, sista telefonstationen rivits och postens brevavdelning lagts ner, vill vi då ha total statlig insyn och korporativistisk kontroll över den enda infrastruktur som all samhällskommunikation, privat så väl som offentlig, går igenom?
Striden om kommunikationsfriheten har bara börjat.
Sammy Nordström
Webbentreprenör &
vice valkretsledare för
Piratpartiet i Östergötland
Fantasiproblem säger jag för att det fortfarande inte finns något som talar för att underhållningsbranschen förlorar pengar på fildelningen. Att ladda ner en film ersätter inte ett DVD/Bluray-köp, precis som ett biobesök inte ersätter ett DVD/Bluray-köp, eller ett köp av boken som filmen baserats på inte heller ersätter något av det tidigarenämnda. Likadant ersätter inte att ha hört musik på radion eller att ha varit på konsert ett köp av en CD. Samtlig forskning som gjorts på området har visat att fildelning faktiskt gynnar underhållningsbranschen mer än den skadar. Finanskriser till trots så är antagligen underhållningsbranschen den bransch som ändå klarat sig bäst.
På detta fantasiproblem pratar man sen om fantasilösningar. Antingen tror man att man kommer kunna hitta sätt att kontrollera informationsflödet på Internet, ett projekt som kommer visa sig lika omöjligt som att ta ifrån Aftonbladet sitt utgivningstillstånd, fast gånger miljoner internetanvändare. Eller så tror man på affärsmodellen att ta betalt utav Internetleverantörerna, vilket antagligen kommer fungera lika bra som att försöka kräva posten på betalning för allt upphovsrättsskyddat material som skickas via brev och paket varje dag. Fast, med skillnaden att det handlar om hundratals olika privata aktörer istället för en statlig. Privata aktörer vars kunder inte kommer låta sig påtvingas extra avgifter frivilligt.
Probematiken och framtidens lösningar på dem ser något annorlunda ut ur min synvinkel. Samtidigt som branschorganisationerna rustar up i kriget mot det fria informationssamhället så börjar allt fler få upp ögonen för faktumet att Internet snart är vårt enda media. Många former för hur vi tar del av information kommer säkerligen finnas kvar även efter de gamla medierna ersatts av det nya. Men när sista papperstidningen tryckts, sista tv-masten släckts ner, sista telefonstationen rivits och postens brevavdelning lagts ner, vill vi då ha total statlig insyn och korporativistisk kontroll över den enda infrastruktur som all samhällskommunikation, privat så väl som offentlig, går igenom?
Striden om kommunikationsfriheten har bara börjat.
Sammy Nordström
Webbentreprenör &
vice valkretsledare för
Piratpartiet i Östergötland
Av: Sammy Nordström ,
Sep 13 2009 kl 22:23
Anmäl 
Kommentera artikeln»
Lokalt
15:22 Eskhult: Det känns inget vidare »
15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten »
14:55 Politiker dömd för grov förskingring »
13:32 Ny gymnasiemässa införs i Uppsala »
12:44 SKB satsar pengar på musikveckan »
12:35 Svandammen är åter med svan »
Läs mer nyheter »
Sverige/Världen
15:39 Sverige slipar kvalformen i Algarve »
15:33 Bred uppslutning bakom SAS »
15:32 Neil Dudgeon tar över i Midsomer »
15:22 Femton dog i barnhemsbrand »
72018 TIPSA UNT | SMS/MMS
This div will be replaced
Läkaren nekar till anklagelserna
This div will be replaced
Josef Fares hyllar farsan i ny film
Mer på UNT.se
Vad händer i Uppsala och Uppland? Sök bland hundratals aktuella evenemang.
Nöjesnytt
Bildspel
KONTAKTA OSS
E-post till kulturredaktionen:kultur@unt.se
E-post till kulturnyhetsredaktionen:
kulturnyheter@unt.se
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
14:55 Politiker dömd för grov förskingring13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
10:44 Efterlyst häktad för mordförsök
10:10 Uppsalakvinna omkom i London
10:00 "Jag får inga pengar för januari"
09:48 Personbil och timmerbil i krock
08:00 Säljrekord för Icabutiker i Uppsala
08:00 Friskole-vd överklagar sänkt elevpeng
07:00 Skola i kyrkomiljö kritiseras
Kultur & Nöje
11:52 Colin Firth i sitt livs roll11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
10:53 Tonsättartävlingen redan en succé
10:45 Regina Spektor till Arvika
10:04 Han blev filmare av en slump
Sport
15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
17:31 "Vi blir livsfarliga"
17:18 Vestbergs spel kan ta honom hem
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
