Hon bloggar om sin kamp mot cancern
Veckan efter midsommar fick riksdagsledamoten Agneta Gille beskedet att hon drabbats av bröstcancer. I bloggen berättar hon om sin kamp mot cancern.
Publicerad:2010-02-09 09:07 Läkarbesök på strålningsenheten
Idag var jag på det avslutande läkarbesöket på strålningen. Jag hade fått för mig att det var ett läkarbesök med bröstteamet och att det skulle handla om hela behandlingstiden. Så var det inte utan jag träffade en läkare som enbart hörde till strålningsenheten.
En mycket ung och vacker tjej hämtade mig och presenterade sig med namn (Mia om jag minns rätt) och sa att hon var läkare. Hon var mycket mjuk och behaglig att prata med. Jag satt där med min lapp med alla frågor. Det var ju få frågor som hon kunde svara på för de handlade mest om biverkningarna av cellgifterna och Femartabletterna. Det slutade med att hon lovade att prata med min läkare Henrik. Han ska nu ringa mig så att jag får ställa frågorna till rätt doktor. Hon tittade i journalen och sa "ja Agneta nu klassas du som frisk". Vilken underbar mening ? jag är frisk! Vi pratade massor om hur min strålning hade varit och om jag hade upplevt några biverkningar av den. Hon undersökte inte ens bröstet utan jag fick beskriva mina små besvär. Sen gick hon över och pratade om hur jag mått under hela behandlingen och om hur mycket sjukskriven jag varit. Hon beskrev att man har väldigt olika förhållningssätt till behandlingstiden. Vissa är sjukskrivna på heltid, är oroliga och tycker att det är jobbigt medan andra är helt fokuserade på att detta ska jag klara och allt ska gå bra. Jag kände bums igen mig i den senare beskrivningen. Jag ska klara allt och inte vara sjukskriven. (Trots den inställningen var jag däckad åtskilliga dagar.) Det hon då sa minns jag tydligt. "Agneta det kan komma en reaktion efteråt nu när du är klar och börjar inse vad du gått igenom." Då brast det för mig och jag började gråta för lite så känner jag. Alltid stark och fixar det mesta men har inte tillåtit mig själv att bearbeta vad som hänt. Nu kanske jag måste göra det. Det var i alla fall ett bra samtal och jag känner att jag kommer att komma igenom den här tiden efter också med hjälp av lite positiva tankar. I morgon när du läser detta är det min sista strålningsdag. Det är en stor dag för mig. Allt började på senvåren 2009 och nu februari 2010 är det över. Det har varit en otroligt jobbig resa men också lärorik på olika sätt. Chokladasken till personalen är inköpt som dom ska få imorgon. Hur sista dagen på strålningen slutade och hur långt pusslet kommit får du se då. På återhörande |
Publicerad:2010-02-08 08:42 Gubbe av stubbe!
Härliga söndag! Vi stannade kvar och sov över på landet. Värmen i huset var inte den bästa men med hjälp av mycket ljus och en brasa i öppna spisen så blev det acceptabelt.
Det var så tyst och lugnt så vi sov länge och njöt av ljuset när vi kom upp för redan då hade solen tittat fram. (jag sov mycket bättre och mådde bättre) Efter frukost tog vi oss an att försöka få ner lite snö som hängde ner över alla takkanter på huset, Maken fick jobba jätte hårt för att få bort allt. Själv ägnade jag mig åt att tillverka en trevlig gubbe av vår stora stubbe från vår jättetall som vi fällde i höstas. Visst är han fin min gubbe? Härlig mössa har han också, tänk vad naturen kan göra. När sen rådjuren passerar kanske dom hittar två äpplen att smaska på om inte koltrasten hittar dom före. Koltrasten förresten, han satt i fågelhuset och bara vräkte ner alla frön på marken. Helt besinningslöst slängde han med huvudet och med näbben, han fick ner massor av frön. Snön under fågelhuset blev helt täckt av alla solrosfrön. Jag vet inte varför, han kanske försöker hjälpa mössen att få lite mat också. Möss föresten, det hade det varit gott om i skåpet under diskbänken. En satt fast i fällan och sen måste där ha varit så många för oj vad muspruttar det var där. Det blir att storstäda i vår när vi kan sätta på vattnet. Klockan 17.00 var vi bjudna på middag hos mamma. Som vanligt fick vi chans att önska mat och denna gång önskade jag dillkött med mammas jättegoda dillsås. Oj vad gott det smakade efter en hel dags utevistelse. Till efterrätt fick vi falsk kalvost med sylt. Gissa om vi var mätta efteråt. Svärmor var också med på middagen och sen hjälpte Lasse båda med sina lampbestyr så nu är det fixat. Just nu laddar jag för läkarbesöket imorgon. Är så glad åt ett mail jag fick från Elisabeth en cancersyster. Det blir så stärkande när man läser om andras erfarenheter, biverkningar och tankar. Min lista på frågor till doktorn får jag inte glömma. Maken har ingen möjlighet att följa med för han har revision på jobbet och kan inte var borta. Troligtvis går läkarbesöket bra och jag hoppas få positiva besked om att min behandling så här långt är över. På eftermiddagen har jag möte med avslutande middag, det kommer att passa mig bra imorgon. Idag har jag tänkt mycket på hur viktigt det är att vi är snälla mot oss själva. Varje dag måste du ge dig själv något bra. Ett medvetet val "att detta ger jag mig själv idag". Själv gav jag mig själv en stunds vila ute i solen idag. Helt underbart att känna att solen värmde. Hur läkarbesöket gick berättar jag om imorgon. |
Publicerad:2010-02-07 09:19 Skottat i flera timmar
Det var nästan som att vi fick lov att skotta fram fritidshuset när vi idag var ut till Länsö. Vi bestämde oss i morse för att åka ut och titta till huset samt fylla på fågelbordet med lite nya fågelfrön.
Det var förvånansvärt öppet i sundet. Vi som trodde att vi skulle kunna gå över isen men det var så öppet så båten behövdes inte ens knackas loss utan bara skottas ur. Oj vad snö det var på Länsö. Rådjuren hade gjort lite gångar som vi kunde utnyttja att gå i upp till huset. Sen skottade vi hela dagen. Försökte få ner lite snö från taket också. Man blir ju lite påverkad av allt man läser och hör i media om hus och tak som rasar ihop av snötyngden. Idag var det en tung dag rent psykiskt. Vaknade och var på jättedåligt humör. Varför? Sov dåligt och hade en förfärlig värk i vänster ben och knä. Det påverkade mig säkert. Nu ikväll känns det bättre jag jobbade säkert bort lite surhet på skottningen. Men värken i benet blev ju inte bättre direkt. Det strålade bröstet börjar få lite biverkningar. Det är lite svullet och ömt så jag måste smörja bättre med den kortisonkräm jag fått av doktorn. Det blev annars en lugn och avkopplande kväll med melodifestival och wookmat. I morgon ska vi en sväng till Österbybruk och hjälpa både mamma och svärmor med lampor som dom har lite problem med. Har idag försökt tänka positivt under min lilla deppighet. Kom ihåg detta ordspråk "Ändra dina tankar och du ändrar din värld" Tur att det nu ikväll känns bättre och jag kommer säkert att sova bättre inatt. Hur det blev berättar jag imorgon. |
Publicerad:2010-02-06 08:57 Pusslet går framåt
Kolla vad långt pusslet har kommit. Det är ett supersvårt pussel, vita tak, lekande barn, röda eller orangea hus över hela bilden. Hoppas att det nästan blir klart innan jag slutar min strålning på tisdag.
Fattar du? Snart slutar min strålning skrev jag, det är bara simpla två gånger kvar om inte läkaren säger något annat på måndag. Dessutom fick jag lite tid mellan läkarbesöket och strålningen på måndag. Då hinner jag lägga några pusselbitar till så får vi se sen om det kan bli klart på tisdag. Idag blev jag så himla glad när jag efter strålningen åkte till Coop Boländerna och handlade. När jag stod och kollade på en vara så kom en trevlig kvinna fram och tackade mig för min blogg. Oj vad glad jag blev. Det är så svårt att veta om det finns några som läser och om det är några av er som uppskattar bloggen. Kvinnan berättade att hon själv varit drabbad men för många år sedan. Jag fick ett bevis på att man är pigg och ser strålande ut även några år efter behandlingen. Stort tack till dig som idag blir inskriven i min positiva bok. Fick en chock när jag såg nyheterna ikväll. Sex döda i lavinolyckor i Alperna. Slängde mig över telefonen och ringde äldsta sonen Pontus som inte svarade. Typiskt för det gjorde mig ännu oroligare, han är ju där. En kvart senare ringer min förståndige son tillbaks och berättar att allt är bara bra. Han och kompisen hade inte åkt skidor idag men imorgon skulle dom ut i backarna igen. Och som jag skrev tidigare så åker dom inte pistade backar utan bara i lössnön. Det blir en orolig helg. Hoppas att han skickar mig ett sms om att allt är bra. Mellan TV-programmen ikväll har jag också läst i min lilla bok "Utblickar" som jag fick av mitt revysällskap Vaksala Ord. Dagens ordspråk som jag bjuder er på är "Varje dag har sina misslyckanden och sina lyckanden". Då gäller det att se och tänka på lyckanden och inte hänga fast vi sina misslyckanden. Om du vill ha mer klokskap ska du gå in på Amos blogg här på UNT.se han skriver så klokt. Tur att det finns människor som Amos. Hur helgen börjar berättar jag om imorgon men jag lovar att det första är melodikrysset. |
Publicerad:2010-02-05 08:55 Mat till änderna
Det var en spännande promenad till Akademiska idag. Stora vassa istappar hänger ner från många av husen jag passerar. Det gäller att vara på sin vakt så att man inte får en istapp i huvudet och dör av det just när man är klar med sin cancerbehandling.
Hade plockat ihop en kasse med hårt bröd och gamla kex som jag hade med mig till svandammen. Herregud! Änderna var som tokiga runt mina fötter. Dom trampade runt på mina skor och när jag tittade ner så var skorna alldeles fulla av fågelskit. Det var tacken för att jag var snäll och gav dem mat. Kom i tid till strålningen och som tur var så var de lite sena så jag hann lägga dit tre pusselbitar. Det hade hänt en hel del framsteg på pusslet. Imorgon tar jag en bild så att ni får se hur långt vi har kommit. På väg hem träffade jag en gammal bekant från Kommunal. Han berättade att hans fru hade klarat behandlingen av bröstcancern men fick sen livmoderscancer. Han skyllde det på de tabletter hon fick och jag ville inte veta mer då så jag frågade inte om det var samma hormontabletter som jag får. Att han satte igång mina tankar förstod han nog inte. Hans fru levde med cancern i sex år innan hon dog berättade han. Jag ska ta upp det där med tabletterna med doktorn när jag ska dit på måndag. Det är en hel del andra frågor jag också har så jag ska skriva ner allt på en lapp nu i helgen så att jag minns vad jag ska fråga om. Kan ni förstå att jag närmar mig slutet på min behandling. Det är helt otroligt. Jag har flera gånger tydligt förklarat för min man att jag är klar med min behandling på tisdag eftermiddag. Hoppas han förstår att jag då förväntar mig en vacker blombukett från honom och champagne på kvällen. Kvällen avslutades med sång i universitetsaulan. Naturligtvis satte vi oss fel. Vi satt där alla herrar skulle sitta men nu vet vi till nästa torsdag. Tänk att det är så svårt att sjunga. Det kunde jag aldrig tro innan jag började sjunga med Caroline af Ugglas. Magstöd, gäspning, snytning och rörelse. Inte var det lätt, men det var jättekul. Hoppas att också du haft en bra dag med något roligt som hänt. Kanske en fika med grannen eller en promenad i snöyran. Du kanske har unnat dig något gott eller ett bad. Det viktiga är att man ser det lilla positiva som finns där. Tänk positiva tankar så blir livet enklare. Kom också ihåg det som står på mitt kylskåp. ALLA TILLSTÅND SMITTAR! Le och någon ler tillbaka. Ha det gott så hörs vi imorgon |
Publicerad:2010-02-04 08:52 Kom en hel månad fel.
Oj vad jag gjorde bort mig idag! Var bjuden på tjejmiddag så jag köpte en fin tulpanbukett och gav mig iväg till en god vän.
Gissa om hon blev förvånad när jag stod i dörren en hel månad för tidigt. Gud vad jag kände mig dum, jag kom i februari istället för i mars. Så kan det gå när månaderna efter varandra har samma datum på sina dagar. Annars har dagen varit bra. Strålades tidigt i morse innan jag åkte till Stockholm. Var i god tid till strålningen så att jag hann lägga dit några pusselbitar. Det går framåt med pusslet, jag ska ta en ny bild snart så att ni får se hur det fortskrider. Har ikväll tömt skafferiet här i Stockholm för här fanns en del gammalt hårt bröd och kex som änderna kommer att gilla när dom får det imorgon eller på fredag. Ska jag vara ärlig tycker jag att det räcker med snöandet nu. Visst är det härligt med vintern men oj vad mycket vinter det blev. Kommer ihåg att jag skrev om min längtan till vintern när vi var i november och jag längtade så oerhört efter advent och jul. Just nu känns det som att det var mycket länge sen. Nu vill jag ha vår och värme för nu är cellgifterna snart ett minne blott. Hittade idag ett ordspråk som passar mig men som inte är det bästa för min viktuppgång. Vad tycker du om detta? "Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den." Ja det gjorde jag idag, föll för frestelsen och köpte mig en godbit till eftermiddagskaffet. Ajabaja Agneta, skärpning till imorgon. Den här dagen kommer jag att komma ihåg länge. Birgittas mycket snopna ansikte när hon fick se mig utanför dörren. Stackars henne just då för hon trodde att hon missat dag när det var jag som var en hel månad för tidig. I morgon är det dags att sjunga igen. Vi kanske ses i universitetsaulan där vi ska sjunga med Caroline af Ugglas. Det ska bli så kul. Berit skrev så underbart på facebook "tänker att sång är verkligen en lisa för själen som ger kraft! Två trötta, ganska "oviga" tanter stöttade varandra uppför Universitetsaulans trappa igår till Caroline af Ugglas kör, två pigga energifyllda tjejer dansade nerför Universitetsbacken en timme senare!" Tänk vad lite sång kan göra. Imorgon får du läsa om hur det var. På återhörande |
Publicerad:2010-02-03 08:15 Hungriga änder
Idag blev jag anfallen av en mängd änder vid Svandammen. Jag och okänd tjej som ni ser på bilden stannade upp och helt plötsligt kom änder från alla håll och ville ha mat.
Det enda jag hade i handväskan var tuggummin och det passar ju inte till änder. Måste samla ihop till en påse bröd och gå dit med vid tillfälle. Det var på min promenad från tåget till Ackis (eftersom jag var i god tid idag) som jag passerade Svandammen och alla änder. Strålningen gick alldeles utmärkt, ska nu smörja in bröstet med allovera gel som hjälper bra tycker jag. Ikväll har jag varit ofantligt trött men kämpade på med att sy några gardiner. Efter en stund var jag faktiskt tvungen att ta en stunds rast för jag orkade inte göra allt direkt. Nu är det färdigt och jag är nöjd. Har idag haft min kompis Inger i tankarna eftersom jag pratade med henne i gårkväll och hon hade råkat så illa ut. Hennes assistenter hade inte kommit på morgonen som de skulle. Hon var själv och försökte gå på toa men fick ett EP anfall, ramlade och blev liggande i sju timmar utan hjälp. Gissa om jag är förbannad över hur vissa tjänster sköts. Skärpning! Ska ringa henne imorgon och höra hur hon mår efter denna hemska incident. Annars har det varit positiva tankar idag, det blir lätt det när solen skiner. Pratade med mamma och blev så glad för hon var ut på promenad med sparken. Hon hade varit på styrelsemöte med PRO och hälsat på bekanta. Hon mådde också bra av solen och ljuset. Det som också gör mig glad är att jag sett bilder på facebook från Pontus som nu är i Engelberg Schweiz tror jag. Han är supernöjd för nu har dom fått mycket lössnö vilket gör hans mamma orolig för laviner. Barn är alltid barn man slutar aldrig oroas över dem trots att de är vuxna och kan ta hand om sig själva. Jag hoppas att det går bra för dem och att dom njuter av livet. När barnen var små läste vi och tittade ofta på Nalle Puh. Tigern är så härlig han passar mig och han påminner om Anton när han var liten. Nalle Puh sa så kloka saker bl.a. detta: "Ju mer man tänker, desto mer inser man att det inte finns något enkelt svar" Tänk positiva tankar så förändras världen för dig. På återhörande |
Publicerad:2010-02-02 08:53 Pussel i väntrummet
I strålningsavdelningens väntrum finns ett bord med ett jättestort pussel. Varje dag försöker jag komma lite tidigare för att hinna hitta några bitar. Det har gått bra så jag bidrar med någon liten bit var dag och det gör fler för det går långsamt framåt.
Tänk så stimulerande det är att lägga pussel man glömmer lätt bort omgivningen. Idag känns bröstet väldigt varmt och lite ömt så nu börjar väl strålningen ge sig till känna. Har förstått av erfarna cancersystrar att det kan bli besvärligt på slutet då huden blir bränd av strålningen. Innan jag somnar ska jag smörja in med den särskilda kräm jag fått. Den innehåller visst kortison tror jag så den är säkert jättebra. Tutten får ju också vila till i morgon eftermiddag eftersom jag åker till Stockholm och strålas först senare på eftermiddagen. Dagen idag har varit bra, lite internt arbete och en mycket trevlig och lång arbetslunch. Sen blev mitt sena eftermiddagsmöte inställt vilket gjorde att jag gjorde en runda på stan. Det blev en dyr runda. Jag handlade bl.a. lite nya byxor eftersom mina andra just nu är för trånga. Nu kommer jag att klara vintern och en bit in på våren med mitt inköp. Håret är jag lite fundersam över. Tycker inte att det växer som jag hoppats på. Det enda som växer är de strån jag hade på hakan. De växer med raketfart. Ni som har sådana vet att helt plötsligt sticker det ut ett grovt strå som är en cm långt och det kom ut bara på en dag tycker man. De stråna växer som tusan och mina fina smalben som varit så lena är nu fulla med vassa små strån som sticker ut. Så på vissa ställen fungerar det som det ska. Överläppen har också fått tillbaka sin lilla mustasch. Däremot är det tunt på ögonbryn och ögonfransar där går det långsammare tycker jag. Det blir säkert bra till slut bara jag ger det lite tid att återgå till det normala. Vad jag förstår så finns det biverkningar av cellgiftet lång tid efter sista dosen. Idag när jag promenerade hem från stan med mina kassar tänkte jag mycket på hur fantastiskt bra jag har det och hur snällt livet varit mot mig. Det är precis som att jag uppskattar det mycket mer nu efter mitt cancer besked. Tänk att det behövs att man ruskas om för att få perspektiv på tillvaron och uppskatta den till fullo. Hoppas att också du kan se och uppskatta hur du har det. Försök styra dina tankar till det positiva så blir livet så mycket lättare. På återhörande om vad tisdagen innehöll för tankar |
Publicerad:2010-02-01 09:47 Med våra mammor på Ikea
Fötterna värker fortfarande av alla steg på Ikea. Båda våra mammor tog bussen in från Österbybruk och vi hämtade upp dem vid bussen.
Lite fika hemma hos oss innan vi åkte till Ikea. Anton valde också att följa med så bilen blev proppfull när vi for iväg. Sen började vi vår rundtur på Ikea. Vi tittade på allt som fanns att titta på. Åt lunch där innan vi körde hem mammorna och alla varor till Österbybruk. Det var en jättetrevlig dag. Vi var nöjda, våra mammor var nöjda och Anton var nöjd för han hittade en fåtölj som han ville ha. Nu är det sen söndagskväll och det är dags för veckans viktkoll. Ja ni vet ju hur kul jag tycker det är. Men sånt är livet saker går upp och ner och just nu går min vikt stadigt upp. Till veckan som kommer har jag fått mitt stålningsschema. Måndag - morgontid, tisdag - eftermiddagstid, onsdag - morgontid, torsdag fredag - eftermiddagstid. Det börjar närma sig slutet på min cancer behandling och det känns i hjärtat och själen ska jag erkänna. Det är lite svårt att tala om det för då blir jag lätt gråtmild. Kan nog inte riktigt själv förstå att jag snart är klar med behandlingen. Har pratat med Inger som har två veckors strålning kvar efter att jag är klar. När hon är klar med sin behandling så ska vi ha en sjudundrandes fest för våra vänner och fira att våra inledande behandlingar är över. Jag har haft en lång positiv period då jag mått mycket bra och inte behövt läsa i min positiva bok eller i tänkvärda böcker men jag skickar med ett ordspråk till er som kan vara bra att tänka på ibland för du är starkare än du tror. Drottning Kristina sa en gång: Att besegra sig själv är att besegra sin mäktigaste fiende. Med de orden så hörs vi imorgon |
Publicerad:2010-01-31 08:51 Middag på restaurang
Det känns att kroppen inte riktigt har hämtat sig sen cellgiftet. Nu kanske strålningen också gör sitt till för att göra mig trött. I morse när klockan ringde var jag trött som bara den. (men jag har aldrig varit någon morgon människa)
Tog mig upp och klarade förmiddagen galant. Konferensen slutade efter lunch så då åkte jag genast hem. Eftermiddagen blev slapp med handboll på TV. Jag försökte heja fram Island men dom tappade för mycket till slut. Frankrike blev för starkt. Den andra semifinalen missade jag eftersom vi bestämt att äta middag på restaurang med våra goda vänner Fia och Thomas. Det var en fantastiskt god och trevlig middag. Vi blev serverade av en mycket trevlig och söt tjej som hjälpte mig med att ta en bild också. Som ni ser så hade vi jättetrevligt. Efter middagen gick vi till statsteatern och såg "Filippa Bark möter döden". Visst var det en bra föreställning men jag hade väntat mig mer och den var lite neråt. Efter ett glas gott vin med skratt och trevligt samtal så kändes föreställningen väldigt djupt. Budskapet i föreställningen är ju så viktig men det blev fel en trevlig lördag kväll för att roa sig. I morgon söndag kommer båda våra mammor till stan. Vi har ringt och bjudit in dem. De tar bussen från Österby och sen ska vi göra en heldag på Ikea och kanske lite andra affärer innan vi skjutsar hem dem igen. Det kommer också att bli en trevlig dag. Du kommer väl ihåg att kolla dina bröst och att gå på mammografikontroll när du blir kallad. Ju fortare eventuella knölar upptäcks desto bättre. Jag närmar mig mitt slut på min behandling men mer om det kan jag berätta en annan dag. Nu ska jag gå mot sängen. På återhörande |
| Tidigare inlägg » |
Mer på UNT.se
Bloggare
Ålder: 53 år
Bor: i lägenhet på Portalgatan och på sommaren på Länsö i Östhammar
Familj: man och två vuxna söner
Gör: är idag riksdagsledamot för sossarna annars barnskötare, på fritiden är det familjen, vänner, Vaksala SK och revysällskapet Vaksala Ord där jag är konferencier.
Gillar: mat o mörk choklad därav extra kilon, idrott men utövar ingen själv
Gillar inte: orättvisor och snikna människor

Veckan efter midsommar fick vår alldeles underbara vän, riksdagsledamoten Agneta Gille beskedet att hon drabbats av bröstcancer.
Källa: www.cancerfonden.se
OTROHET
Tiger Woods otrohetsaffärer är en rafflande historia om sex, skuld och pengar. UNT:s webbisar
TIPSA OSS
Synpunkter, förslag, tips? Kontakta redaktör Lotta Frithiof på leva@unt.se.
Annons
Nyheter
15:49 Uppsägningar klara på UNT14:55 Politiker dömd för grov förskingring
13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
10:44 Efterlyst häktad för mordförsök
10:10 Uppsalakvinna omkom i London
10:00 "Jag får inga pengar för januari"
09:48 Personbil och timmerbil i krock
08:00 Säljrekord för Icabutiker i Uppsala
08:00 Friskole-vd överklagar sänkt elevpeng
Kultur & Nöje
15:32 Neil Dudgeon tar över i Midsomer11:52 Colin Firth i sitt livs roll
11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
10:53 Tonsättartävlingen redan en succé
10:45 Regina Spektor till Arvika
Sport
15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
17:31 "Vi blir livsfarliga"
17:18 Vestbergs spel kan ta honom hem
Tisdag 9 februari 2010
Leva



Vad händer i Uppsala och Uppland? Sök bland hundratals aktuella evenemang.












Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok.
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt
Hur bra är du på sudoku? 



Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter.
Köp dagens UNT som e-tidning.
Har någon i bekantskapskretsen gift sig?
Sök bland aktuella evenemang. 
