Publ:041122


Har vi en växthuseffekt eller ej?

De klimatförändringar som har skett behöver inte bero på en så kallad växthuseffekt som är orsakad av människan. Det finns andra förklaringar, men det är märkligt att dessa frågor diskuteras så föga inom forskarvärlden, skriver Eliel Steen och Wibjörn Karlén.


Läs upp
Skriv ut Skicka Dela

Under de senaste trettio åren har luftens halt av koldioxid ökat från 0,35 till 0,39 procent. Halten kommer ganska säkert att fortsätta att öka så länge vi använder fossila energislag. Miljöproblemet är att luftens temperatur i de marknära luftskikten, som följd av allt högre koldioxidhalt anses kunna öka med upp emot fem grader och att allvarliga skador på miljön kan bli en följd.

Enighet påstås råda om detta trots att kritiska forskarrapporter har publicerats i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter. Politiker och massmedier framställer det som en definitiv sanning, ja nästan som en dogm att människan är orsaken till en ofördelaktig klimatförändring. Denna "sanning" har motiverat en rad åtgärder för att motverka det man kallar växthuseffekten. FN har spelat en framträdande roll. En särskild expertgrupp, en klimatpanel (IPCC), har varit tongivande i det arbete som ledde fram till Kyotoöverenskommelsen om minskning av koldioxidutsläppen.

Varmare i städer

Jordens genomsnittliga temperatur, den globala klimatkurvan, har stigit med 0,6 grader under 1900-talet men ökningen är inte större än den varit vid upprepade tidigare tillfällen. Detta är ingen garanti för att koldioxiden inte kan påverka klimatet i framtiden. Många regioner visar ingen temperaturökning i sen tid. Hit hör Arktis och Antarktis liksom USA, Nordatlanten och Sverige, där den högsta temperaturen uppnåddes omkring 1940. Eftersom städer har något högre temperaturer än omgivande landsbygd kan observationsplatsers läge i förhållande till urbana områden spela stor roll.

Den globala kurvan omfattar enbart de senaste hundra åren, en kort tid i klimatsammanhang. 1930-talet var varmt och varmare än under senare tid. I norra Sverige liksom i Arktis har det blivit kallare sedan 1935 och i övriga Sverige finns ingen ökning jämförbar med den på trettiotalet.

Temperaturdata uppmätta vid enstaka klimatstationer i icke urban miljö, visar inte samma förändring mot varmare klimat som den globala temperaturkurvan.

Frekventa rapporter

Mot denna bakgrund måste man se de rapporter som nästan dagligen förekommer i medier om tecken på växthuseffekten, inte minst om is som smälter. Hur kan man hävda att detta är en följd av en av människan orsakad klimatpåverkan om de inte stöds av säkra mätdata? Hur kan vetenskapssamhället medverka till att dessa bedömningar ges så stort utrymme i massmedier och att de blir underlag för politiskt handlande med stora konsekvenser i samhället? Kan det bero på att man sätter sin tilltro till matematiska modeller framför empiriska data?

Modeller för klimatet under de närmaste 100 åren är främst baserade på teori men det anges att mätdata över temperaturökningen under 1900-talet stödjer modellerna. Ett antal dataserier visar emellertid att förändringen under 1900-talet inte är unik; klimatförändringar av samma omfattning och även mer markanta sådana har förekommit även tidigare.

Informationen om jordens klimat i form av uppmätt temperatur vid klimatstationer stödjer inte klimatmodellerna. De förändringar som kan konstateras behöver inte bero på en växthuseffekt orsakad av människan. Molnighetens växlingar har ett betydande inflytande, vilket IPCC-modellerna inte visar, inte heller att instrålningen från solen ökat även efter 1930-talet. Det tydliga sambandet mellan instrålningen (solaktivitet, solfläckar) och klimatet viftas bort av dem som modellerar.

Hätsk forskardebatt

För tillkomsten av IPCC:s senare modeller spelade en uppsats i Nature av Mann et al (1998) stor roll. I uppsatsen finns en kurva som blivit både berömd och beryktad, den så kallade Mann¹s hockey stick. Den ser ut som ett klubbskaft som spänner över 1 000 år och ett blad som bildar en böj uppåt de sista hundra åren. Mätdata finns bara för de sista hundra åren, resten är uppskattningar utifrån borrkärnor i is och sediment och årsringar i fossila träd.

Mann har utsatts för mycket stark kritik för sättet att välja data. Hans klimatrekonstruktion är vilseledande.Kritiken av hockeyklubban har väckt starka motreaktioner med ordalag som inte borde brukas i en diskussion forskare emellan. Det måste vara angeläget att fortsatt debatt kan föras i medier utan att meningsmotståndaren avfärdas som icke trovärdig. Den politiskt korrekta uppfattningen behöver inte vara den rätta. Det är viktigt att forskarsamhället gör motstånd mot politisering av forskningen.

Eliel Steen

professor emeritus i ekologisk miljövård

Wibjörn Karlén

professor emeritus i naturgeografi

UNT 22/11 2004

Referens: Mann, M.E., Bradley, R.S. and Hughes, M.K. 1998: Global-scale

temperature patterns and climate

forcing over the past six centuries.

Nature 392, 779-787).



Dagens debattartiklar


00:01 Detaljstyr inte lärarutbildningen »
00:01 Färre arbetslösa unga än 2003-2006 »


Mer på UNT.se


KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 53228 annonser