Torsdag 18 mars 2010
LevaPubl:050614
Bannlysning en fara för fri forskning
DEBATT.För att få kunskap om våldets mekanismer är det nödvändigt att forska om hur manligt och kvinnligt skapas i olika samhällen. Den nuvarande tendensen att bannlysa vissa personer och perspektiv är en fara för den fria forskningen, skriver Karin Hassan Jansson och Birgitta Meurling.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Dela
Debattens vågor går nu höga om hur man ska forska om, se på och åtgärda mäns våld mot kvinnor. Denna debatt har också kommit att handla om forskningens frihet och feministisk teori. Uppsala universitet inleder en granskning av Eva Lundgrens forskning samtidigt som genussekretariatets chef, Ann-Marie Morhed, och statsvetaren Bo Rothstein betecknar Lundgrens forskning som "stolligheter" i DN (3/6).
Debatten har fått en märklig slagsida och tycks mer gälla Lundgren som person än sakfrågan. Därtill saknas i stort sett en beskrivning av forskningssammanhanget, vilket gör diskussionen endimensionell.
Forskning om kön, makt och våld är ett etablerat forskningsfält internationellt såväl som i Norden. På denna arena finns alltså fler aktörer än Eva Lundgren, aktörer som utvecklat forskningsresultat som i många fall överensstämmer med hennes, men som också på vissa punkter skiljer sig från dem.
Denna kontext lyser emellertid med sin frånvaro i den pågående diskussionen. Vi vill därför diskutera två väsentliga frågor som kommit upp i debatten: huruvida vi i dag lever i ett patriarkat samt hur man ska betrakta mäns våld mot kvinnor i relation till allmänna föreställningar om manlighet och våld. Detta gör vi från ett humanistiskt perspektiv med förhoppning om att nyansera debatten, inte ytterligare polarisera den.
Svaret på frågan huruvida vi lever i ett patriarkat eller ej beror på hur begreppet definieras.
Nationalencyklopedin ger vid handen att patriarkat betecknar ett familje- eller samhällssystem, där den politiska och ekonomiska makten innehas av äldre män. Ett exempel på denna typ av patriarkalisk samhällsordning är "husbondeväldet" i Sverige på 1600-talet. NE:s andra definition av patriarkat är en "allmänt samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män". Det är en djupt liggande samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt: män har till exempel ofta högre lön än kvinnor fast de utför samma arbete och arbetsdelningen i hemmet leder till att kvinnor utför obetalt arbete. "Även våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution och dylikt kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkalisk struktur." Så långt Nationalencyklopedin.
När feministiska forskare talar om patriarkat i det moderna samhället är det i regel den sistnämnda betydelsen av ordet som åsyftas. Som vi ser det ligger det faktum som Bo Malmberg lyft fram (UNT 31/5) — att kvinnor som lider brist på såväl ekonomiska tillgångar som utbildning är särskilt utsatta för våld — helt i linje med en sådan syn på patriarkatet.
Malmberg vill dock inte se dagens svenska samhälle som ett patriarkat, även om han själv påpekar att kvinnor generellt sett har lägre inkomster än män.
Vi vill emellertid framhålla att det också råder könsmässig obalans i viktiga delar av samhällets verkliga maktcentra — i näringslivets topp, den politiska byråkratin, professorskåren och föreningslivet. Denna obalans ger kvinnor mindre makt än män. Även prostitution, pornografi och sexualiserad reklam brukar ses som en del av patriarkatet och man kan utan överdrift konstatera att sådant förekommer i dagens samhälle. Vi antar att det är sådant Malmberg menar när han för att undvika termen patriarkat säger att det finns "patriarkala kvarlevor" i dagens Sverige.
Man får lätt intrycket att kvarlevor, det vill säga "rester" från det förgångna, försvinner automatiskt, bara tiden går. Uttrycket är dock, menar vi, inte adekvat, vilket styrks av det faktum att de så kallade patriarkala kvarlevorna inte försvinner.
I stället kan vi konstatera att dagens "ojämställdheter" grundas i kulturella föreställningar om vad män och kvinnor är, och värderingar av detta — i ekonomiska termer och andra avseenden. Med ett sådant synsätt blir det viktigt att ställa frågan om varför vår kultur ser ut som den gör. Varför försvinner inte de patriarkala inslagen? Vi har trots allt lagar som förbjuder könsdiskriminering, sexuella trakasserier, kvinnomisshandel och våldtäkter. De två senare företeelserna har dessutom varit
straffbara i Sverige i mer än fem hundra år. Varför är dessa kvarlevor så seglivade?
Som samhällsanalytiker undrar vi självklart om det finns maktförhållanden i samhället som utgör grunden för dessa ojämställdheter. Så kan det vara. Och på detta område finns det omfattande empirisk forskning och en mängd väl etablerade teorier.
En teoretiker som varit verksam på området är Eva Lundgren, andra är Yvonne Hirdman, Joan Scott, Jeff Hearn och Robert Connell. Alla är etablerade, internationellt kända, seriösa forskare. Och mellan dem, och oss andra som inte är lika kända, pågår en vetenskaplig dialog. Den sker inte i form av "granskning", utan i form av empiriska studier, utarbetande av teoretiska begrepp och deltagande i den vetenskapliga debatten.
Misshandlande män är avvikare. De flesta män slår inte sina partners. Vi kan, som Malmberg och flera andra, välja att betona detta i våra studier och ställa frågor om vad som skiljer män som slår från män som inte gör det. Men vi kan också välja att betona en annan aspekt och fråga oss vad som förenar dem som brukar våld mot sina partners. Det första empiriska faktum som då inställer sig är att nästan alla tillhör samma kön. De är män. Att man då söker förklaringar i kulturella föreställningar om manlighet är varken långsökt, eller "stolligt".
För att få kunskap om våldets bakomliggande mekanismer är det nödvändigt att forska vidare om hur manligt och kvinnligt skapas i olika samhällen, hur dessa processer samverkar med faktorer som klass, etnicitet och sexualitet, samt relatera detta till övergripande maktförhållanden. Men det är komplicerade frågor som kräver omfattande empiriska studier, avancerade forskningsmetoder och relevanta teorier.
Den nuvarande tendensen att bannlysa vissa personer och perspektiv ser vi som en fara för den fria forskningen. I stället efterlyser vi en mer öppen och konstruktiv debatt kring dessa viktiga frågor.
Debatten har fått en märklig slagsida och tycks mer gälla Lundgren som person än sakfrågan. Därtill saknas i stort sett en beskrivning av forskningssammanhanget, vilket gör diskussionen endimensionell.
Forskning om kön, makt och våld är ett etablerat forskningsfält internationellt såväl som i Norden. På denna arena finns alltså fler aktörer än Eva Lundgren, aktörer som utvecklat forskningsresultat som i många fall överensstämmer med hennes, men som också på vissa punkter skiljer sig från dem.
Denna kontext lyser emellertid med sin frånvaro i den pågående diskussionen. Vi vill därför diskutera två väsentliga frågor som kommit upp i debatten: huruvida vi i dag lever i ett patriarkat samt hur man ska betrakta mäns våld mot kvinnor i relation till allmänna föreställningar om manlighet och våld. Detta gör vi från ett humanistiskt perspektiv med förhoppning om att nyansera debatten, inte ytterligare polarisera den.
Svaret på frågan huruvida vi lever i ett patriarkat eller ej beror på hur begreppet definieras.
Nationalencyklopedin ger vid handen att patriarkat betecknar ett familje- eller samhällssystem, där den politiska och ekonomiska makten innehas av äldre män. Ett exempel på denna typ av patriarkalisk samhällsordning är "husbondeväldet" i Sverige på 1600-talet. NE:s andra definition av patriarkat är en "allmänt samhällsvetenskaplig benämning på sociala system inom vilka kvinnor är underordnade män". Det är en djupt liggande samhällsstruktur som kan manifesteras på många sätt: män har till exempel ofta högre lön än kvinnor fast de utför samma arbete och arbetsdelningen i hemmet leder till att kvinnor utför obetalt arbete. "Även våldtäkt, pornografi, kvinnlig prostitution och dylikt kan ses som former av manligt förtryck och effekter av en patriarkalisk struktur." Så långt Nationalencyklopedin.
När feministiska forskare talar om patriarkat i det moderna samhället är det i regel den sistnämnda betydelsen av ordet som åsyftas. Som vi ser det ligger det faktum som Bo Malmberg lyft fram (UNT 31/5) — att kvinnor som lider brist på såväl ekonomiska tillgångar som utbildning är särskilt utsatta för våld — helt i linje med en sådan syn på patriarkatet.
Malmberg vill dock inte se dagens svenska samhälle som ett patriarkat, även om han själv påpekar att kvinnor generellt sett har lägre inkomster än män.
Vi vill emellertid framhålla att det också råder könsmässig obalans i viktiga delar av samhällets verkliga maktcentra — i näringslivets topp, den politiska byråkratin, professorskåren och föreningslivet. Denna obalans ger kvinnor mindre makt än män. Även prostitution, pornografi och sexualiserad reklam brukar ses som en del av patriarkatet och man kan utan överdrift konstatera att sådant förekommer i dagens samhälle. Vi antar att det är sådant Malmberg menar när han för att undvika termen patriarkat säger att det finns "patriarkala kvarlevor" i dagens Sverige.
Man får lätt intrycket att kvarlevor, det vill säga "rester" från det förgångna, försvinner automatiskt, bara tiden går. Uttrycket är dock, menar vi, inte adekvat, vilket styrks av det faktum att de så kallade patriarkala kvarlevorna inte försvinner.
I stället kan vi konstatera att dagens "ojämställdheter" grundas i kulturella föreställningar om vad män och kvinnor är, och värderingar av detta — i ekonomiska termer och andra avseenden. Med ett sådant synsätt blir det viktigt att ställa frågan om varför vår kultur ser ut som den gör. Varför försvinner inte de patriarkala inslagen? Vi har trots allt lagar som förbjuder könsdiskriminering, sexuella trakasserier, kvinnomisshandel och våldtäkter. De två senare företeelserna har dessutom varit
straffbara i Sverige i mer än fem hundra år. Varför är dessa kvarlevor så seglivade?
Som samhällsanalytiker undrar vi självklart om det finns maktförhållanden i samhället som utgör grunden för dessa ojämställdheter. Så kan det vara. Och på detta område finns det omfattande empirisk forskning och en mängd väl etablerade teorier.
En teoretiker som varit verksam på området är Eva Lundgren, andra är Yvonne Hirdman, Joan Scott, Jeff Hearn och Robert Connell. Alla är etablerade, internationellt kända, seriösa forskare. Och mellan dem, och oss andra som inte är lika kända, pågår en vetenskaplig dialog. Den sker inte i form av "granskning", utan i form av empiriska studier, utarbetande av teoretiska begrepp och deltagande i den vetenskapliga debatten.
Misshandlande män är avvikare. De flesta män slår inte sina partners. Vi kan, som Malmberg och flera andra, välja att betona detta i våra studier och ställa frågor om vad som skiljer män som slår från män som inte gör det. Men vi kan också välja att betona en annan aspekt och fråga oss vad som förenar dem som brukar våld mot sina partners. Det första empiriska faktum som då inställer sig är att nästan alla tillhör samma kön. De är män. Att man då söker förklaringar i kulturella föreställningar om manlighet är varken långsökt, eller "stolligt".
För att få kunskap om våldets bakomliggande mekanismer är det nödvändigt att forska vidare om hur manligt och kvinnligt skapas i olika samhällen, hur dessa processer samverkar med faktorer som klass, etnicitet och sexualitet, samt relatera detta till övergripande maktförhållanden. Men det är komplicerade frågor som kräver omfattande empiriska studier, avancerade forskningsmetoder och relevanta teorier.
Den nuvarande tendensen att bannlysa vissa personer och perspektiv ser vi som en fara för den fria forskningen. I stället efterlyser vi en mer öppen och konstruktiv debatt kring dessa viktiga frågor.
Karin Hassan Jansson
fil dr, forskare vid Historiska institutionen,
Uppsala universitet
Birgitta Meurling
docent vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi,
Uppsala universitet
UNT 14/6 2005
fil dr, forskare vid Historiska institutionen,
Uppsala universitet
Birgitta Meurling
docent vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi,
Uppsala universitet
UNT 14/6 2005
Ahmed Alloh: Därför blev jag arg
Elever på Bolands: Vi protesterar!
Är bra lärare onödig ”lyx”?
Personalen hade gått
Humanioran får en fjärdedel
Läs mer: Uppsala universitet
Belgisk räd mot kurder
Läs mer: Vart går Turkiet?
Detaljstyr inte lärarutbildningen
Läs mer: Vart går skolan?
Läs mer: Uppsala universitet
Vågar Bildt ta en seriös debatt?
Färre arbetslösa än 2003-2006
Mikrolån - lyft för kvinnor
Demokratin försvarades av högern
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
Dagens debattartiklar
00:01 Elever på Bolands: Vi protesterar! »
00:01 Ahmed Alloh: Därför blev jag arg »
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »
Mest kommenterade bloggar
Sportbloggen: Att kommentera, eller inte kommentera (7) »Stafettbloggen: Stressigt men äta bör man... (6) »
Stafettbloggen: Grattis Bläsmåla (Bollnäs)! (2) »
Matilda Andersson (Fålhagen): ... (1) »
Kajsa Holm: Daniel, 7 år berättar om sin bandykarriär (1) »
Kajsa Holm: Supportermatch? (1) »
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
21:21 Skyddsrond väntar vid barnonkologen20:03 Smittskydd i fokus vid vargimport
18:02 Pokalfest för tennissystrar
17:55 Nya uppländska framgångar
17:52 Leif Sanner har avlidit
16:40 Uppsalas U15-killar till semifinal
16:05 Valfrihet införs i Hebys hemtjänst
15:15 "Provköp" av öl och tobak stoppas
14:13 Ja till mer pengar till simhallen
13:12 Ny lasarettschef i Enköping
12:59 Stadshuset byggs ut
12:56 Vindkraftsfrågan delar bygden
Kultur & Nöje
13:25 Leif GW Persson spås bli världsstjärna10:46 Författare känner sig censurerade
09:59 Stieg Larsson klar för Hollywood
07:27 Som domkyrkoorgeln hemma
Sport
23:07 Bollnäseffekten ger publikrekord på söndag21:58 Spelglädje bakom storseger
20:13 Ryggskada oroar Andreas Person
17:50 Hallå där Ola Nilsson...
15:51 Uppförsbacke för Sallén efter förlust
08:00 "Kan inte utvecklas om vi får nej"
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
