Publ:051222
Kvotering är diskriminering
Det är inte tillåtet för universitet och högskolor att kvotera in personer efter etnisk tillhörighet. Det meddelade Svea hovrätt i går, när den fastställde Uppsala tingsrätts dom i det mål där två unga kvinnor stämt Uppsala universitet för otillåten diskriminering.
Det var när universitetet 2003 beslutade att vika tio procent av platserna på juristutbildningen åt en särskild urvalsgrupp för personer med utrikes födda föräldrar, som det hela brakade lös. Två unga kvinnor som sökt till juristutbildningen utan att bli antagna, trots bättre meriter än alla i den särskilda urvalsgruppen, stämde då universitetet för otillåten diskriminering. Och i går fick de alltså, efter att staten överklagat tingsrättens dom, rätten på sin sida igen.
Fallet har skapat en ofta upprörd debatt. Syftet med universitetets inkvotering av individer med utrikes födda föräldrar, att öka antagningen till högre utbildning bland underrepresenterade grupper, har setts som lovvärd av många.
Men bortsett från att den aktuella gruppen faktiskt inte var underrepresenterad vid juristutbildningen då åtgärden infördes, handlar motståndet mot kvoteringen om försvaret av en av vårt samhälles mest grundläggande principer: Allas rätt till likabehandling.
Denna princip efterlevs ofta inte, därom kan alla enas. Diskriminering av personer med annan etnisk bakgrund än svensk är ett utbrett problem.
Men att försöka bekämpa denna form av diskriminering med en annan gör situationen värre. Risken är stor att motsättningarna mellan olika grupper i stället ökar. Kvotering befäster den uppdelning i vi och dom som den är tänkt att motverka, och de personer som sorteras bort i processen kan lätt, som i det aktuella fallet, känna sig orättvist behandlade.
I stället för att apa efter dem som utsätter sina medmänniskor för kränkande behandling är det viktigt att staten tvärtom markerar att ingen form av diskriminering kan tillåtas, oavsett syfte. Staten bör låta bli att ytterligare förstärka den destruktiva fixering vid kön och hudfärg som råder i dagens samhälle.
De flesta av oss vill ändå, när det kommer till kritan, inte bli sedda och bedömda efter varifrån våra föräldrar kommer eller utifrån vilket kön vi råkat få, utan för vilka vi är och vad vi kan.
Det var när universitetet 2003 beslutade att vika tio procent av platserna på juristutbildningen åt en särskild urvalsgrupp för personer med utrikes födda föräldrar, som det hela brakade lös. Två unga kvinnor som sökt till juristutbildningen utan att bli antagna, trots bättre meriter än alla i den särskilda urvalsgruppen, stämde då universitetet för otillåten diskriminering. Och i går fick de alltså, efter att staten överklagat tingsrättens dom, rätten på sin sida igen.
Fallet har skapat en ofta upprörd debatt. Syftet med universitetets inkvotering av individer med utrikes födda föräldrar, att öka antagningen till högre utbildning bland underrepresenterade grupper, har setts som lovvärd av många.
Men bortsett från att den aktuella gruppen faktiskt inte var underrepresenterad vid juristutbildningen då åtgärden infördes, handlar motståndet mot kvoteringen om försvaret av en av vårt samhälles mest grundläggande principer: Allas rätt till likabehandling.
Denna princip efterlevs ofta inte, därom kan alla enas. Diskriminering av personer med annan etnisk bakgrund än svensk är ett utbrett problem.
Men att försöka bekämpa denna form av diskriminering med en annan gör situationen värre. Risken är stor att motsättningarna mellan olika grupper i stället ökar. Kvotering befäster den uppdelning i vi och dom som den är tänkt att motverka, och de personer som sorteras bort i processen kan lätt, som i det aktuella fallet, känna sig orättvist behandlade.
I stället för att apa efter dem som utsätter sina medmänniskor för kränkande behandling är det viktigt att staten tvärtom markerar att ingen form av diskriminering kan tillåtas, oavsett syfte. Staten bör låta bli att ytterligare förstärka den destruktiva fixering vid kön och hudfärg som råder i dagens samhälle.
De flesta av oss vill ändå, när det kommer till kritan, inte bli sedda och bedömda efter varifrån våra föräldrar kommer eller utifrån vilket kön vi råkat få, utan för vilka vi är och vad vi kan.
Alliansen ignorerar föräldrar
Inget beslut om Forsmarks berg
Enköping - historielös stad
Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Ändra Östersjöns räddningsplan
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Uppsala kan bli nya flaskhalsen
Urholkad Las kräver ny modell
Gör om forskarnas karriärsystem
Vi måste samarbeta om skogen
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Dagens debattartiklar
00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »
Mer på UNT.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
Annons
Nyheter
13:32 Ny gymnasiemässa införs i Uppsala11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
10:44 Efterlyst häktad för mordförsök
10:10 Uppsalakvinna omkom i London
10:00 "Jag får inga pengar för januari"
09:48 Personbil och timmerbil i krock
08:00 Säljrekord för Icabutiker i Uppsala
08:00 Friskole-vd överklagar sänkt elevpeng
07:00 Skola i kyrkomiljö kritiseras
06:00 Förskolan ska växa
21:16 16-åringar anhållna för rån
Kultur & Nöje
10:53 Tonsättartävlingen redan en succé10:04 Han blev filmare av en slump
09:22 Michael Jacksons läkare åtalad
15:30 Håkan Nesser ger ut nytt
14:51 Josef Fares hyllar farsan i ny film
Sport
08:00 Gaddefors testas inför matchen22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
17:31 "Vi blir livsfarliga"
17:18 Vestbergs spel kan ta honom hem
Tisdag 9 februari 2010
Leva
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Dela
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok.
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt
Hur bra är du på sudoku? 



Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter.
Köp dagens UNT som e-tidning.
Har någon i bekantskapskretsen gift sig?
Sök bland aktuella evenemang. 
