Publ:051222
Kvotering är diskriminering
Det är inte tillåtet för universitet och högskolor att kvotera in personer efter etnisk tillhörighet. Det meddelade Svea hovrätt i går, när den fastställde Uppsala tingsrätts dom i det mål där två unga kvinnor stämt Uppsala universitet för otillåten diskriminering.
Det var när universitetet 2003 beslutade att vika tio procent av platserna på juristutbildningen åt en särskild urvalsgrupp för personer med utrikes födda föräldrar, som det hela brakade lös. Två unga kvinnor som sökt till juristutbildningen utan att bli antagna, trots bättre meriter än alla i den särskilda urvalsgruppen, stämde då universitetet för otillåten diskriminering. Och i går fick de alltså, efter att staten överklagat tingsrättens dom, rätten på sin sida igen.
Fallet har skapat en ofta upprörd debatt. Syftet med universitetets inkvotering av individer med utrikes födda föräldrar, att öka antagningen till högre utbildning bland underrepresenterade grupper, har setts som lovvärd av många.
Men bortsett från att den aktuella gruppen faktiskt inte var underrepresenterad vid juristutbildningen då åtgärden infördes, handlar motståndet mot kvoteringen om försvaret av en av vårt samhälles mest grundläggande principer: Allas rätt till likabehandling.
Denna princip efterlevs ofta inte, därom kan alla enas. Diskriminering av personer med annan etnisk bakgrund än svensk är ett utbrett problem.
Men att försöka bekämpa denna form av diskriminering med en annan gör situationen värre. Risken är stor att motsättningarna mellan olika grupper i stället ökar. Kvotering befäster den uppdelning i vi och dom som den är tänkt att motverka, och de personer som sorteras bort i processen kan lätt, som i det aktuella fallet, känna sig orättvist behandlade.
I stället för att apa efter dem som utsätter sina medmänniskor för kränkande behandling är det viktigt att staten tvärtom markerar att ingen form av diskriminering kan tillåtas, oavsett syfte. Staten bör låta bli att ytterligare förstärka den destruktiva fixering vid kön och hudfärg som råder i dagens samhälle.
De flesta av oss vill ändå, när det kommer till kritan, inte bli sedda och bedömda efter varifrån våra föräldrar kommer eller utifrån vilket kön vi råkat få, utan för vilka vi är och vad vi kan.
Det var när universitetet 2003 beslutade att vika tio procent av platserna på juristutbildningen åt en särskild urvalsgrupp för personer med utrikes födda föräldrar, som det hela brakade lös. Två unga kvinnor som sökt till juristutbildningen utan att bli antagna, trots bättre meriter än alla i den särskilda urvalsgruppen, stämde då universitetet för otillåten diskriminering. Och i går fick de alltså, efter att staten överklagat tingsrättens dom, rätten på sin sida igen.
Fallet har skapat en ofta upprörd debatt. Syftet med universitetets inkvotering av individer med utrikes födda föräldrar, att öka antagningen till högre utbildning bland underrepresenterade grupper, har setts som lovvärd av många.
Men bortsett från att den aktuella gruppen faktiskt inte var underrepresenterad vid juristutbildningen då åtgärden infördes, handlar motståndet mot kvoteringen om försvaret av en av vårt samhälles mest grundläggande principer: Allas rätt till likabehandling.
Denna princip efterlevs ofta inte, därom kan alla enas. Diskriminering av personer med annan etnisk bakgrund än svensk är ett utbrett problem.
Men att försöka bekämpa denna form av diskriminering med en annan gör situationen värre. Risken är stor att motsättningarna mellan olika grupper i stället ökar. Kvotering befäster den uppdelning i vi och dom som den är tänkt att motverka, och de personer som sorteras bort i processen kan lätt, som i det aktuella fallet, känna sig orättvist behandlade.
I stället för att apa efter dem som utsätter sina medmänniskor för kränkande behandling är det viktigt att staten tvärtom markerar att ingen form av diskriminering kan tillåtas, oavsett syfte. Staten bör låta bli att ytterligare förstärka den destruktiva fixering vid kön och hudfärg som råder i dagens samhälle.
De flesta av oss vill ändå, när det kommer till kritan, inte bli sedda och bedömda efter varifrån våra föräldrar kommer eller utifrån vilket kön vi råkat få, utan för vilka vi är och vad vi kan.
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
Castrokramare en risk för Sverige
Läs mer: Vänsterpartiet och kommunismen
Granska nedlagda våldtäktsfall!
S och V minskar kvinnofriden
2009 bildades sju naturreservat
Järnvägens aktörer missar tåget
Uppsala Arena - målet för eliten
Arbetslösa unga hålls i förvar
Falska deltagarsiffror sprids
Läs mer: Diktaturen Eritrea
Dagens debattartiklar
00:01 Fräckt av de rödgröna om sjukhusmat »
00:01 Vi vädjar om hänsyn till Uppsala »
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »
Annons
Nyheter
18:01 Tillbaka till framtiden i Vänge17:31 Bil påkörd vid övergångsställe
16:32 Knivsta ska utföra egna drogtester
16:13 Tierpsbo dömd för stöld av tröjor
11:00 Förskola till attack mot bajseländet
10:01 Här är Knivstas nya närpoliser
08:52 Arbetet med barn planeras bättre
08:09 Patientmaten: "Det är en skandal"
07:55 Leksaksjätte kommer till Uppsala
07:00 Sju av tio elever går inte på toa
06:08 Höjt arvode för kommunalråden
05:57 Helgstängt på canceravdelning
Kultur & Nöje
Sport
16:03 Kvalserieschemat klart15:51 Sirius jagar förstärkningar
22:07 Hagunda slutade fyra i serien
22:03 FBC Uppsala missade kvalet till Superligan
18:29 Valsta snuvade på Petter Furuseth
Fredag 12 mars 2010
Leva
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Dela
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok.
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt
Hur bra är du på sudoku? 



Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter.
Köp dagens UNT som e-tidning.
Har någon i bekantskapskretsen gift sig?
Sök bland aktuella evenemang. 
