Tisdag 9 februari 2010
LevaPubl:060201
Skolan alltför centralstyrd
Likt en blöt filt har socialdemokratin i årtionden kvävt den svenska
skolan. Resultatet har blivit att lärarnas och rektorernas handlingsfrihet
inskränkts och att kunskapsnivån sjunkit.
skolan. Resultatet har blivit att lärarnas och rektorernas handlingsfrihet
inskränkts och att kunskapsnivån sjunkit.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Dela
Dagens skolpolitik har fel fokus. För varje ny myndighet och
för varje ny socialdemokratisk skolminister som tillkommer läggs nya uppgifter på lärarna och på skolorna. Läraren ska vara psykolog, kurator, uppfostrare,
byråkrat och administratör. Det primära — att läraren ska vara lärare —
verkar ha glömts bort.
Med denna utveckling tas inte lärarens kompetens till vara på rätt sätt.
Lärarens kunskap och kreativitet har förpassats bort. I stället har det som
en gång var deras uppgift, att lägga upp, utveckla och bedriva
undervisningen, kommit i skymundan.
Det går redan i dag att dra paralleller till den svenska läkarkåren. I
jämförelse med läkarna i övriga OECD-länder tillbringar de svenska minst
tid av alla med sina patienter — på grund av att de utför mest
administrativa uppgifter. Skolans motsvarighet till vårdköer är i stället
mindre tid för undervisning och sämre kunskaper.
En bakgrund till dessa problem är att det finns många som vill styra den
svenska skolan; lokalt på skolan, kommunalt, nationellt och inte minst den
snårskog av myndigheter vilka ansvarar för skolans skötsel. I dag finns
inte mindre än nio myndigheter, alla med överlappande ansvar för områden
inom den socialdemokratiska skolpolitiken.
Om byråkratisering och ökande arbetsuppgifter för lärarna är lösningen i
den svenska skolan skulle det förmodligen inte finnas några problem alls.
Så är inte fallet. Tvärtom sjunker elevernas betyg och kunskaper varje år,
samtidigt som byråkratin växer sig större.
Den internationella TIMMS-undersökningen från 2003 visar tydligt hur de
svenska elevernas medelprestation har sjunkit mer än i något annat land.
År 2003 låg kunskapsnivån hos åttondeklassarna i naturorienterade ämnen på
samma nivå som sjundeklassarna år 1995. I matematikämnet har kunskapsnivån
sjunkit än mer och Sverige ligger under genomsnittet.
Nyligen har det beslutats att införa individuella utvecklingsplaner, IUP.
I grund och botten är detta något som borde vara en självklarhet;
undervisningen ska anpassas och utgå från varje elev och dess behov. Men
även om tanken är god försvinner syftet när skolpolitiken i stor
utsträckning ändå styrs från centralt håll.
I stället för att skolorna centralstyrs bör en framtida skolpolitik syfta
till att ge skolorna och de lokala beslutsfattarna makten att själva
utforma arbetet efter sina behov.
Lösningen på skolans problem är inte att ge politiker och byråkrater mer
inflytande i skolan. Låt istället lärarna och skolorna få större frihet.
Politikerna måste ta ett steg åt sidan och låta lärarna och rektorerna
göra det de har utbildning och kunskaper för. Det är läraren som ska leda
och styra en kunskapsinriktad undervisning, ansvaret för andra uppgifter
ska axlas av andra yrkesgrupper. Låt läraren vara lärare.
för varje ny socialdemokratisk skolminister som tillkommer läggs nya uppgifter på lärarna och på skolorna. Läraren ska vara psykolog, kurator, uppfostrare,
byråkrat och administratör. Det primära — att läraren ska vara lärare —
verkar ha glömts bort.
Med denna utveckling tas inte lärarens kompetens till vara på rätt sätt.
Lärarens kunskap och kreativitet har förpassats bort. I stället har det som
en gång var deras uppgift, att lägga upp, utveckla och bedriva
undervisningen, kommit i skymundan.
Det går redan i dag att dra paralleller till den svenska läkarkåren. I
jämförelse med läkarna i övriga OECD-länder tillbringar de svenska minst
tid av alla med sina patienter — på grund av att de utför mest
administrativa uppgifter. Skolans motsvarighet till vårdköer är i stället
mindre tid för undervisning och sämre kunskaper.
En bakgrund till dessa problem är att det finns många som vill styra den
svenska skolan; lokalt på skolan, kommunalt, nationellt och inte minst den
snårskog av myndigheter vilka ansvarar för skolans skötsel. I dag finns
inte mindre än nio myndigheter, alla med överlappande ansvar för områden
inom den socialdemokratiska skolpolitiken.
Om byråkratisering och ökande arbetsuppgifter för lärarna är lösningen i
den svenska skolan skulle det förmodligen inte finnas några problem alls.
Så är inte fallet. Tvärtom sjunker elevernas betyg och kunskaper varje år,
samtidigt som byråkratin växer sig större.
Den internationella TIMMS-undersökningen från 2003 visar tydligt hur de
svenska elevernas medelprestation har sjunkit mer än i något annat land.
År 2003 låg kunskapsnivån hos åttondeklassarna i naturorienterade ämnen på
samma nivå som sjundeklassarna år 1995. I matematikämnet har kunskapsnivån
sjunkit än mer och Sverige ligger under genomsnittet.
Nyligen har det beslutats att införa individuella utvecklingsplaner, IUP.
I grund och botten är detta något som borde vara en självklarhet;
undervisningen ska anpassas och utgå från varje elev och dess behov. Men
även om tanken är god försvinner syftet när skolpolitiken i stor
utsträckning ändå styrs från centralt håll.
I stället för att skolorna centralstyrs bör en framtida skolpolitik syfta
till att ge skolorna och de lokala beslutsfattarna makten att själva
utforma arbetet efter sina behov.
Lösningen på skolans problem är inte att ge politiker och byråkrater mer
inflytande i skolan. Låt istället lärarna och skolorna få större frihet.
Politikerna måste ta ett steg åt sidan och låta lärarna och rektorerna
göra det de har utbildning och kunskaper för. Det är läraren som ska leda
och styra en kunskapsinriktad undervisning, ansvaret för andra uppgifter
ska axlas av andra yrkesgrupper. Låt läraren vara lärare.
Karolin A Johansson (m)
gruppledare (m) i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala
UNT 1/2 2006
gruppledare (m) i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala
UNT 1/2 2006
Alliansen ignorerar föräldrar
Inget beslut om Forsmarks berg
Enköping - historielös stad
Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Ändra Östersjöns räddningsplan
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Uppsala kan bli nya flaskhalsen
Urholkad Las kräver ny modell
Gör om forskarnas karriärsystem
Vi måste samarbeta om skogen
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Dagens debattartiklar
00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »
Mer på UNT.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
19:16 Advokat prickas för sen handläggning19:05 Älgolycka vid Ramstalund
18:08 Uppsävja skola vann frågefinal
17:57 Tusen barn på idrottsfritids
17:05 Apotek i Heby kan bli privatägt
17:00 Fängelse för sexövergrepp
16:48 Konferens om stadsutveckling
15:49 Uppsägningar klara på UNT
14:55 Politiker dömd för grov förskingring
13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
Kultur & Nöje
15:32 Neil Dudgeon tar över i Midsomer15:19 Nya namn till årets Tupp
13:11 Big Comedy ger skrattgaranti
11:52 Colin Firth i sitt livs roll
11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
Sport
15:22 Eskhult: Det känns inget vidare15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten
08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
