Publ:060218


Gymnasieskolan har god kvalitet




Läs upp
Skriv ut Skicka Dela

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Uppsala kommun får gott betyg. Dock skiljer det sig en del mellan de olika skolorna. Det är resultatet av den inspektion som Skolverket gjorde av samtliga kommunala gymnasieskolor i Uppsala under våren 2005.
Deras bedömning är att gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Uppsala håller hög standard. Även gymnasiesärskolan är av mycket god kvalitet.
I ett inlägg den 14 januari försöker den borgerliga oppositionen i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ge en bild av att det endast är de borgerliga partierna som bryr sig om kvaliteten i skolan. De antyder också att gymnasieskolan i Uppsala mest kan ses som ett resultat av en misslyckad skolpolitik. Skolverkets rapport pekar dock åt motsatt håll.
Om vi lämnar retoriken på riksnivå och i stället undersöker hur gymnasieskolorna i Uppsala lyckas i olika avseenden får vi följande bild:
Fyra av fem elever som börjar gymnasiet slutför utbildningen inom fyra år. Detta är i nivå med andra jämförbara större städer. Att var femte elev inte fullföljer är givetvis inte bra. Ambitionen ska­ ­vara att alla elever som påbörjar gymnasiet ska klara av att fullfölja och få ett slutbetyg på genomförd utbildning utifrån elevens förutsättningar.

Av de elever som får slutbetyg uppfyller nio av tio den grundläggande behörigheten till högskolan. Uppsala klarar med marginal det mål regeringen satt upp om att varannan elev ska påbörja högskolestudier. Sex av tio ungdomar i Uppsala läser vidare.
Om vi tittar närmare på resultaten för elever i årskurs tre, har i genomsnitt nästan nio av tio slutbetyg när de går ut. Det skiljer dock mellan programmen. De studieförberedande programmen ligger på 90—95 procent med slutbetyg. De flesta yrkesförberedande programmen ligger mellan 80—90 procent, men där finns den största spridningen. På Naturbruks- och Hantverksprogrammen går samtliga elever — 100 procent — ut med slutbetyg.
Men det finns yrkesförberedande program där endast 60 procent av eleverna får fullständigt slutbetyg. Detta är bekymmersamt och måste förbättras. Här handlar det om flera åtgärder. Bland annat behöver stödresurserna ses över, kanske i form av fler lärartimmar.
Det handlar också om att bättre anpassa undervisningen i kärn­ämnena svenska, engelska och matematik till de krav som ställs inom branschen. Det innebär inte sänkta kunskapskrav. Förutom att detta säkerligen skulle öka motivationen för eleverna, tillgodoser det ett tydligt krav från olika företrädare för arbetslivet. Undervisningen kan också behöva bli bättre på att möta elevers olika lärstilar och använda andra inlärningsmetoder än de traditionellt teoretiska.
Det är viktigt att samverka med företrädare för arbetsliv och de olika branscherna i arbetet med att förbättra kvaliteten på de yrkesförberedande programmen. Även samarbetet med universitet och högskola behöver utvecklas.
Vi vill också påminna om det beslut riksdagen har fattat om en ny gymnasieskola, som träder i kraft den 1 juli 2007. I den nya gymnasieskolan blir det ämnesbetyg i stället för de kursbetyg som ges i dag. De nuvarande kursbetygen har inneburit en mycket negativ betygsstress och olika slags taktikval. Genom ämnesbetyg blir det möjligt att satsa på mer fördjupning. Samtidigt ska den nationella kvalitetssäkringen bli bättre genom att alla lokala kurser kommer att prövas och fastställas av Skolverket.
Vi Uppsalapolitiker borde försöka lämna rikskäbblet i skolpolitiken och i stället ägna oss åt Uppsalas gymnasieskolor. Först då kan vi tillsammans göra något åt det som behöver förbättras.

Ulrik Wärnsberg
ordförande (s), utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Sonia Soria-Galvarro
ledamot (v)
Björn Lidman
ledamot (mp)
UNT 18/2 2006


Dagens debattartiklar


00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »


Mer på UNT.se




KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se

Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 48470 annonser