Tisdag 9 februari 2010
LevaPubl:070809
Stöd Irans arbetarrörelse
De fängslade fackföreningsledarna i Iran måste uppmärksammas. Regeringen måste agera för att få dem frisläppta, skriver företrädare för LO, socialdemokraterna och vänsterpartiet i Uppsala.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Dela
För en månad sedan blev fackföreningsmannen Mansour Osanloo kidnappad. Enligt de senaste uppgifterna som finns, sitter Osanloo fängslad i det ökända Evinfängelset. Det är inte första gången Osanloo blir fängslad som en följd av sina fackliga aktiviteter. Han är heller inte den första fackliga aktivisten i iranska fängelser. Sedan april i år sitter exempelvis bagaren Mahmoud Salahi fängslad, till följd av sitt arbete med att organisera arbetare.
Arbetarrörelsen i Iran är ingen ny företeelse. Dess historiska rötter går tillbaka långt innan revolutionen 1979. Men allt sedan revolutionen har de fria och oberoende fackföreningarna tvingats under jorden, för att i stället ersättas med regimtrogna, rådsorganisationer. Under 2004 började bland annat bussförarna i Teheran agera mer öppet igen. 2005 återskapades man som oberoende facklig organisation. Sedan man gått ut mer offentligt har man samlat tiotusentals bussförare i sina medlemsrullor, men man har också hamnat i öppna konflikter. Mansour Osanloo, som valdes till ledare för organisationen, har dels blivit uppsagd från sitt arbete under massiva protester, men också arresterats vid ett flertal tillfällen och torterats.
2006 var ett år fyllt av konfrontationer. Tusentals människor arresterades, fredliga protester slogs brutalt ned av säkerhetsstyrkor och paramilitära grupperingar knutna till regimen, arbetare sparkades från sina arbeten. Exemplen på repressioner mot fackligt aktiva från den Islamiska Republiken är otaliga. Under 2007 har konfrontationerna fortsatt. Under våren gick tusentals lärare i Iran ut för att protestera mot sin situation och för att kräva högre löner. Regimens svar även på dessa protester blev batonger och fängslanden.
Nu i början av juli blev så Osanloo återigen fängslad. Den internationella fackföreningsrörelsen svarade på en gång med att organisera en solidaritetskampanj. På Internationella Transportarbetarfederationens (ITF) hemsida finns en sammanställning av uttalanden från fackföreningar och andra.
En sammanställning som i sanning är ett uttryck för internationell solidaritet mellan arbetare i hela världen. Även i Sverige har fackföreningsrörelsen svarat. Bland andra Transport och Kommunal har fördömt fängslandet av fackföreningsmän i Iran. Men där den internationella fackföreningsrörelsen agerat imponerande, har de internationella medierna varit tysta. Det finns naturligtvis undantag. Inte minst inom den fackliga och vänsterpressen har man uppmärksammat fallet Osanloo och repressionen mot arbetarrörelsen. Även vissa internationella mainstreammedier har rapporterat, men bland svenska medier har tystnaden varit öronbedövande. Den enda norska, danska eller svenska dagstidning som uppmärksammat fallet är den norska vänstertidningen Klassekampen.
Inte ens när UNT på ledarplats (UNT 24/7), i sin serie om icke-demokratiska stater, lyfter frågan om mänskliga rättigheter i Iran, skriver man en rad om repressionen mot den framväxande arbetarrörelsen.
Att uppmärksamma den allmänna situationen i Iran med fokus på mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter är naturligtvis nödvändigt.
Men att då helt förtiga en av de allra kraftfullaste, och viktigaste, rörelserna för en förändring av det politiska systemet i Iran, blir lätt att uppfatta som en markering. Särskilt på dagen två veckor efter att Mansour Osanloo fängslats. Inte heller från politiskt håll har man agerat för att få de fängslade fackföreningsledarna frigivna. Under tiden har den moderata utrikesministern skrivit på sin blogg om sommarstiltje, i stället för att markera mot den iranska regimens grova kränkningar av demokratiska fri- och rättigheter.
I dag, den 9 augusti, samlas den internationella fackföreningsrörelsen, på initiativ från ITF och International Trade Union Confederation, till en internationell aktionsdag för frigivandet av de fängslade fackföreningsledarna. För oss är det självklart att ta upp stafettpinnen. Men vi kräver även av regeringen att agera. Kraven är enkla: frige Mansour Osanloo och Mahmoud Salahi! Frihet åt Irans arbetare!
Lisa Björck
ordförande LO-facken i Uppsala
Annika Lindh
ordförande Uppsala Socialdemokratiska Arbetarekommun
Anders Eriksson
ordförande vänsterpartiet Uppsala
UNT 9/8 2007
Arbetarrörelsen i Iran är ingen ny företeelse. Dess historiska rötter går tillbaka långt innan revolutionen 1979. Men allt sedan revolutionen har de fria och oberoende fackföreningarna tvingats under jorden, för att i stället ersättas med regimtrogna, rådsorganisationer. Under 2004 började bland annat bussförarna i Teheran agera mer öppet igen. 2005 återskapades man som oberoende facklig organisation. Sedan man gått ut mer offentligt har man samlat tiotusentals bussförare i sina medlemsrullor, men man har också hamnat i öppna konflikter. Mansour Osanloo, som valdes till ledare för organisationen, har dels blivit uppsagd från sitt arbete under massiva protester, men också arresterats vid ett flertal tillfällen och torterats.
2006 var ett år fyllt av konfrontationer. Tusentals människor arresterades, fredliga protester slogs brutalt ned av säkerhetsstyrkor och paramilitära grupperingar knutna till regimen, arbetare sparkades från sina arbeten. Exemplen på repressioner mot fackligt aktiva från den Islamiska Republiken är otaliga. Under 2007 har konfrontationerna fortsatt. Under våren gick tusentals lärare i Iran ut för att protestera mot sin situation och för att kräva högre löner. Regimens svar även på dessa protester blev batonger och fängslanden.
Nu i början av juli blev så Osanloo återigen fängslad. Den internationella fackföreningsrörelsen svarade på en gång med att organisera en solidaritetskampanj. På Internationella Transportarbetarfederationens (ITF) hemsida finns en sammanställning av uttalanden från fackföreningar och andra.
En sammanställning som i sanning är ett uttryck för internationell solidaritet mellan arbetare i hela världen. Även i Sverige har fackföreningsrörelsen svarat. Bland andra Transport och Kommunal har fördömt fängslandet av fackföreningsmän i Iran. Men där den internationella fackföreningsrörelsen agerat imponerande, har de internationella medierna varit tysta. Det finns naturligtvis undantag. Inte minst inom den fackliga och vänsterpressen har man uppmärksammat fallet Osanloo och repressionen mot arbetarrörelsen. Även vissa internationella mainstreammedier har rapporterat, men bland svenska medier har tystnaden varit öronbedövande. Den enda norska, danska eller svenska dagstidning som uppmärksammat fallet är den norska vänstertidningen Klassekampen.
Inte ens när UNT på ledarplats (UNT 24/7), i sin serie om icke-demokratiska stater, lyfter frågan om mänskliga rättigheter i Iran, skriver man en rad om repressionen mot den framväxande arbetarrörelsen.
Att uppmärksamma den allmänna situationen i Iran med fokus på mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter är naturligtvis nödvändigt.
Men att då helt förtiga en av de allra kraftfullaste, och viktigaste, rörelserna för en förändring av det politiska systemet i Iran, blir lätt att uppfatta som en markering. Särskilt på dagen två veckor efter att Mansour Osanloo fängslats. Inte heller från politiskt håll har man agerat för att få de fängslade fackföreningsledarna frigivna. Under tiden har den moderata utrikesministern skrivit på sin blogg om sommarstiltje, i stället för att markera mot den iranska regimens grova kränkningar av demokratiska fri- och rättigheter.
I dag, den 9 augusti, samlas den internationella fackföreningsrörelsen, på initiativ från ITF och International Trade Union Confederation, till en internationell aktionsdag för frigivandet av de fängslade fackföreningsledarna. För oss är det självklart att ta upp stafettpinnen. Men vi kräver även av regeringen att agera. Kraven är enkla: frige Mansour Osanloo och Mahmoud Salahi! Frihet åt Irans arbetare!
Lisa Björck
ordförande LO-facken i Uppsala
Annika Lindh
ordförande Uppsala Socialdemokratiska Arbetarekommun
Anders Eriksson
ordförande vänsterpartiet Uppsala
UNT 9/8 2007
Alliansen ignorerar föräldrar
Inget beslut om Forsmarks berg
Enköping - historielös stad
Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Ändra Östersjöns räddningsplan
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Uppsala kan bli nya flaskhalsen
Urholkad Las kräver ny modell
Gör om forskarnas karriärsystem
Vi måste samarbeta om skogen
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Dagens debattartiklar
00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »
Mer på UNT.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
19:05 Älgolycka vid Ramstalund18:08 Uppsävja skola vann frågefinal
17:57 Tusen barn på idrottsfritids
17:05 Apotek i Heby kan bli privatägt
17:00 Fängelse för sexövergrepp
16:48 Konferens om stadsutveckling
15:49 Uppsägningar klara på UNT
14:55 Politiker dömd för grov förskingring
13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
Kultur & Nöje
15:32 Neil Dudgeon tar över i Midsomer15:19 Nya namn till årets Tupp
13:11 Big Comedy ger skrattgaranti
11:52 Colin Firth i sitt livs roll
11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
Sport
15:22 Eskhult: Det känns inget vidare15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten
08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
