Publ:070905


Få aspekter är så centrala som ledningen av universiteten




Läs upp
Skriv ut Skicka Dela

REPLIK. Det är alltid intressant att läsa Tore Frängsmyr. Därmed inte sagt att han alltid har rätt. I sin artikel i UNT 2/9 håller han räfst och rät­-t­arting med ett antal akademiskt verksamma debattörer som på ett "vårdslöst, genant och snedvridet" sätt kritiserat omständigheterna kring de båda matematikprofessorernas avgång, däribland jag själv.
Ett huvudinslag hos Frängs­myr är att ingen av oss begripit vad akademisk frihet är för något, utan lever i föreställningen att det ger professorer rätten att uppträda hur som helst. På ett "otillbörligt sätt" blandar jag samman "den vetenskapliga aspekten med tjänstefrågan". Verkligen? Så här, och i god källkritisk anda citerar jag nu direkt ur min senaste artikel i frågan (UNT 23/7): "Jag har aldrig någonsin hävdat att man som professor kan få göra vad som helst i den akademiska frihetens namn. Självfallet kan professorer likaväl som alla andra begå grava tjänstefel, genom att till exempel arbetsvägra, och få gå på grund av detta. De kan likaså, vilket till exempel det uppmärksammade målet med historieprofessorn Dick Harrison i Lund visar, utsätta andra för kränkande behandling och, som i Harrisons fall, av Statens ansvarsnämnd varnas för det".
Således är vi helt ense om att akademisk frihet inte ger forskare rätt att missköta sitt arbete. Men inte heller kan det givna och viktiga uppdraget att värna om arbetsmiljön - som blivit närapå ett mantra i försvaret av universitets agerande - ge ledningen helt fria händer gentemot sina anställda. Hänvisningar till att man värnar om arbetsmiljön kan inte vara ett fullgott skäl för att slippa all diskussion om skälen bakom - som i detta fall - att höga befattningshavare i princip får sparken eller formerna för hur detta sker. Men där går tydligen våra uppfattningar isär.
Tore Frängsmyr gillar inte att det finns bandupptagningar från mötena den 8 februari. Ännu mind­re gillar han att någon lyssnar på dem. Logiken, i synnerhet när det kommer från en historiker som borde uppskatta samtida källor, är obegriplig. Det är förvisso ingen riktigt smickrande bild av universitetet som ges. Hittills har dock ingen hävdat att den inte är sann. Få saker är solklara i denna komplicerade historia. Men banden finns.
Slutligen är Frängsmyr bekymrad över att debatten avleder intresset från det verkligt viktiga, nämligen universitetens ställning i dag. Jaså? Jag trodde det var precis det vi diskuterade. De stora principerna speglas som bekant inte sällan i de enskilda besluten. Mot bakgrund av den förändring i styrning och ledning av universiteten som ägt rum under de senaste decennierna, där det till exempel är uppenbart att en övergång skett i riktning mot alltmer hier­arkiska linjeorganisationer, finns det få aspekter som är mer centrala än hur ledarskap på olika nivåer utövas och hur relationerna mellan den akademiska professionen och den administrativa ledningsfunktionen organiseras. Kring dessa frågor behövs mer debatt, inte mindre.

Li Bennich-Björkman
professor i statskunskap, Uppsala universitet
UNT 5/9 2007


Dagens debattartiklar


00:01 Fräckt av de rödgröna om sjukhusmat »
00:01 Vi vädjar om hänsyn till Uppsala »


Mer på UNT.se


KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 55028 annonser