Publ:080215


Lagstifta om skolbibliotek

Den nya skollagen måste fastslå att varje kommunal eller fristående skola ska ha ett ständigt tillgängligt och bemannat skolbibliotek, ­skriver Kalle Güettler.


Läs upp
Skriv ut Skicka Dela

Hela grundskolan ligger nu i regeringens stöpslev. I smältan puttrar ny skollag, ny läroplan, nytt betygssystem, ny gymnasieskola, ny lärarutbildning, ny fortbildning, sammanslagen statlig skolmyndighet och skärpt skolinspektion. Under mina 34 år som lärare har jag aldrig varit med om en sådan snabb och samordnad förändring i de statliga styrsystemen.
En motor i processen är att skolelever läser mindre och sämre än förr. Alla aktörer ger skolbiblioteken en nyckelfunktion för att tackla problemen.
Kristdemokraternas Inger Davidsson har lagt en riksdagsmotion om att skolbiblioteken ska skrivas in i skollagen. Oppositionspolitiker ställer samma krav. Men i förslaget till ny skolinspektion nämns inte ordet skolbibliotek. Och skolministern tiger.
Han tiger trots att det råder kaos på det nationella planet. Bara hälften av eleverna i grundskolan har tillgång till ett skolbib­liotek med någon form av bemanning. I vissa kommuner finns det knappt några bemannade skolbibliotek alls, i andra har varenda kommunal skola bra skolbiblioteksservice. De flesta friskolor saknar skolbibliotek. I kommunala gymnasier är läget överlag bra. Det är i grundskolan som röran är värst.
I många kommuner kan en skola ha ett bra skolbibliotek medan en annan är utan. Anledningen är att varje rektor ensam ansvarar för skolbiblioteket. Och rektorns chef är i allmänhet mer intresserad av att budgeten hålls än vad den används - eller inte används - till.
Statens enda styrdokument för att garantera elevernas tillgång till pedagogiska bibliotek i skolan är en lag på kulturområdet. Det är bibliotekslagen (5§) som säger att eleverna ska ha tillgång till lämpligt fördelade skolbibliotek. Visserligen hänvisar grundskoleförordningen (1 kap 4§) till bibliotekslagen. Men i läroplan och kursplaner nämns skolbiblioteken endast i förbifarten.
Det viktigaste styrinstrumentet är skollagen. Där finns inte ordet skolbibliotek.
Kommunpolitiker, skolchefer och rektorer kan lugnt trotsa grundskoleförordningen och bortse från bibliotekslagen.
En insiktsfull minoritet av dem satsar trots det på skolbibliotek som ett medel för måluppfyllelse. De får i utbyte bättre resultat på nationella prov och lästester.
Det borde åligga Utbildningsinspektionen vid Statens skolverk, den myndighet som nu ska förstärkas och bli självständig, att tillrättavisa lagbrytarna. I dag konstaterar inspektörerna ofta att en skola saknar bemannat skolbibliotek utan att kräva några konkreta förbättringar. Men om tillgång till funktionsdugliga skolbibliotek garanterades direkt i skollagen skulle detta ställa högre krav på inspektörernas tillsyn.
Höj statens blick och peka med hela handen mot skolbiblioteken, Jan Björklund:
1. Den nya skollagen måste fastslå att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är bemannat av för ändamålet utbildad personal och ständigt tillgängligt för eleverna.
Lagen ska gälla lika för kommunala och fristående skolor. Det handlar om en grundläggande infrastruktur, inte någon lokalt valbar resurs.
2. Den nya läroplanen ska tydligt beskriva skolbibliotekens funktion som pedagogisk resurs för informationssökning och lässtimulans.
3. Statens skolinspektion ska ges ett otvetydigt uppdrag att kontrollera att lagen och läroplanen följs beträffande skolbiblioteken.
4. Den nya lärarutbildningen och lärarfortbildningen ska innehålla obligatoriska kurser i läsinlärning, litteraturpedagogik och informationssökning.
Kalle Güettler
författare, lärare, bibliotekspedagog
UNT 11/2 2008


Dagens debattartiklar


00:01 Släpp ut kunskapen i samhället! »


Mer på UNT.se


KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 53647 annonser