Det hade lika gärna kunnat vara Barcelona. De låga sofforna, de draperande tygerna längs väggarna och kontrasten med det ljusa kaklet. Det märks tydligt att idémakarna till stället inte bara höftat till inredningen utan faktiskt vistats i Spanien. Tilltugg är ett trendigt och snyggt ställe - faktiskt ett av de få ställe där man blir på bra humör bara av att tvätta händerna. Det böljande handfatet med sin färgglada mosaikbeklädnad ser ut att vara gjort av Gaudí själv.
Menyupplägget är som väntat tapas/pinxos, ett tjugotal kalla och varma varianter. Här efterlevs devisen "less is more". Det genuina spanska köket handlar inte om ren och skär lyx, även om pata negra-skinka (80 kronor) inte är det billigaste man kan äta.
Det handlar om att kunna förvalta och vårda råvarorna och kunna locka det bästa ur dem. Trots att det är burktonfisk i de fyllda tomaterna (30 kronor) och att det inte är handskalade räkor i vitlök och chilioljan (40 kronor) smakar det fantastiskt gott. Den försiktiga smaken av den örtmarinerade ibericoosten (45 kronor) får stå som en mild kontrast mot den lite mer kryddiga ostfyllda pimienton (35 kronor). Ställets egna köttbullar (35 kronor) innehåller något så ovanligt som kött och serveras i en het tomatsås. Smaskigt värre! På bordet får vitlöksgratinerade champinjoner (30 kronor), grillad chorizo (35 kronor) och baconlindade dadlar (30 kronor) samsas om utrymmet både fysiskt och smakmässigt sett. Ett virrvarr av härliga smaker. "So far so good", även om man i sanningens namn hade önskat att man låtit pata negran hänga lite till och mogna. Och den rostade, oskalade potatisen (25 kronor) kunde varit ännu frasigare och tillbehöret aiolin är klart mesig jämfört med den traditionella, oblygt vitlöksskarpa pikantsås man brukar få till denna enkla med oemotståndliga rätt i Katalonien.
Den chili- och vitlöksfrästa scampin (50 kronor) är dock helt perfekt i sin frasighet, saftighet och hetta. Mums!
Glöm inte att som tillbehör också beställa inlagda oliver och vitlöksklyftor (20 kr) samt bröd med aioli och mojo (20 kronor). Vi saknade dock den katalanska "nationalrätten" pan tomate (tomatbröd) på menyn - annars en vanlig start på en måltid.
Om tapasdelen av menyn var riklig gäller inte detsamma för dessertdelen. I Spanien är det vanligt med långa, generösa efterrättsmenyer. Crema catalana (45 kronor) är förstås självskriven. Här är den dock för "stannad", det vill säga för lite krämig. Den smakar dessutom citron i stället för apelsin, och lite för mycket kanel ger smakbalansen slagsida. Creman har som enda sällskap på menyn en vit och mörk chokladmousse (40 kronor) som inte är särskilt intressant om man inte är sex år gammal. Nä, det är på tapassidan Tilltugg briljerar.
Konceptuellt sitter det mesta på plats. Fast man skulle kunna önska att personalen hade lite större känndeom om spansk dryck och gastronomi. En cortado är inte samma sak som en macchiato. Osäkerhet uppstår.
Men sammantaget är detta ett härligt laidback hängställe med förbaskat god mat att avnjuta till ölen eller sherryn i goda vänners lag. Det är lätt att trivas på Tilltugg.

Fotnot: Testet av Tilltugg fick tyvärr ett felaktigt betyg i papperstidningen Fredag. Rätt betyg är 7.