Publ:091006


FOTO:Scanpix

Tre får dela
årets fysikpris

Nobelpriset i fysik går till tre forskare som lagt grunden till vårt moderna informationssystem. Halva priset får forskaren Charles Kao. Andra halva av priset delas av Willard Boyle och George Smith.


Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

Fakta:
Nobelpriset


Nobelpris har delats ut i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred (Nobels fredspris) sedan 1901.
1968 instiftades Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne.
Varje pris består av en medalj, ett personligt diplom och pengar. I år uppgår prissumman till tio miljoner kronor. 1901 var prissumman 150 782 kronor.
Nobelpriset kom till genom en önskan i uppfinnaren, vetenskapsmannen, entreprenören, skribenten och pacifisten Alfred Nobels testamente som skrevs 1895, året innan han dog. Nobel är mest känd för att ha uppfunnit dynamiten.

Länkar:
GRAFIK: Då offentliggörs övriga pristagare

GRAFIK: Så fungerar CCD-censorn

 UNT.TV: Prisade för bredband och digitalbild
Charles Kao, amerikansk och brittisk medborgare, får den ena halvan av priset. Han får det för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation.
Amerikanerna Willard Boyle och George Smith delar den andra hälften av priset, för "uppfinningen av en avbildande halvledarkrets — CCD-detektorn".

Charles Kao belönas för upptäckter som banade väg för den optiska fibern i vilken nästan all tele- och datatrafik sker i dag. Willard Boyle och George Smith belönas för att de har uppfunnit en digital bildsensor, CCD (charge-coupled device), som tidigt blev nästan all fotografis elektroniska öga.

Redan 1966 gjorde Charles Kao den upptäckt som först ledde till ett genombrott inom fiberoptiken och nu till ett Nobelpris. Med renare glas i de optiska fibrerna skulle ljussignalerna kunna färdas 100 kilometer, utan att helt försvinna jämfört med bara ett tiotal meter i dåtidens fibrer. Fyra år senare såg den första ultrarena fibern dagens ljus. I dag utgör optiska fibrer själva blodomloppet i kommunikationssamhället.
Utan glasfiber inget bredband, inget internet.

Boyles och Smiths framtagna CCD-teknik bygger på en fotoelektrisk effekt. Den förklarades teoretiskt redan av Albert Einstein och gav honom ett Nobelpris 1921.
CCD är digitalkamerans elektroniska öga. Med den revolutionerades all fotografering när ljuset får göra ett direkt avtryck på elektroniken i stället för på film. CCD utnyttjas också inom medicinen, där kroppen avbildas inifrån både för diagnostik och för kirurgiska ingrepp. Tekniken är också ett verktyg inom många forskningsområden och har avslöjat tidigare dolda hemligheter i kosmos och i oceanernas djup.

Den äldste bland prisvinnarna är Willard Boyle med sina 85 år. George Smith är 79 år och Charles Kao yngst med 75 år.
Boyle och Smith var båda verksamma vid Bell Laboratories i Murray Hill, New Jersey, USA, innan de pensionerades. Kao arbetade vid Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, i Storbritannien, och Chinese University of Hongkong.

Klockan halv sex på tisdagsmorgonen amerikansk tid väcktes fysikpristagaren George E Smith av telefonen, men hann inte svara.
— Jag har varit i Stockholm innan och kände igen att det var landsnumret till Sverige. Då anade jag vad det handlade om, säger han när TT talar med honom en timme efter det att han fått beskedet.
— Jag känner mig mycket hedrad. Vilket pris kan vara bättre?
George E Smith berättar att beskedet om att han är en av Nobelpristagarna inte kom som en total överraskning.
— Men jag trodde att det bara fanns en liten möjlighet att jag skulle få det.

TT: Hur ska du fira det här?
— Det har jag inte bestämt ännu. Men jag förväntar mig många sådana här telefonsamtal, det brukar vara så.
George E Smith kommer till Stockholm för att ta emot priset. Några speciella planer för prispengarna har han ännu inte.
— Nej, jag vet inte ens hur mycket det är nu för tiden.

— Jag känner mig lite sömnig, men samtidigt är det en underbar känsla som strömmar genom kroppen. Jag hade faktiskt inte väntat mig detta, säger Willard Boyle.
Han har ibland kallats ljusets fader, på grund av sin uppfinning av den digitala bildsensorn, men han är själv tveksam till uttrycket.
— Jag ser mig knappast som ljusets fader. Men ibland när jag vänder mig om på gatan och ser alla dessa människor med sina små digitalkameror, så tänker jag att det faktiskt är jag som ligger bakom det där, säger han.
— Jag tänker absolut åka till Stockholm, det kommer att bli ett mycket speciellt evenemang för oss.

Kungliga Vetenskapsakademin hade vid 14-tiden ännu inte talat med pristagaren Charles Kao.
— Vi har inte fått tag i honom personligen, men vi har pratat med personer i hans närhet, säger Erik Huss, pressansvarig vid Kungliga Vetenskapsakademin, till TT.
Erik Huss kunde inte svara på om Charles Kao känner till att han fått Nobelpriset.
TT har också sökt Charles Kao utan resultat.
Av: TT


 


72018 TIPSA UNT | SMS/MMS

Mer på UNT.se



Vinn två biljetter till bandyfinalen

Vet du vilket lag som vann herrfinalen i fjol?
Skicka ett SMS. Skriv "bandybiljetter lagnamnet" till nummer 72018.
Tjänsten kostar 10 kr (+ ev operatörskostnader) Tävlingen pågår till 16 mars

UNT:s webbisar


Bildspel



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 55028 annonser