Torsdag 18 mars 2010
LevaPubl:081203
Utbildningen skruvas 50 år bakåt
LÄRARE. En utredning som i så hög utsträckning grundas på den ensidiga mediala presentationen av högskoleverkets utvärderingar kan inte tas på allvar, skriver tolv experter på pedagogik, didaktik och lärarutbildning.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
DelaI dag, onsdag presenteras
utredningsförslaget om en ny lärarutbildning.
utredningsförslaget om en ny lärarutbildning.
I dag lämnar ensamutredaren och före detta chefen för Högskoleverket Sigbrit Franke sitt förslag till ny lärarutbildning. Med tanke på den kritik som riktats mot lärarutbildningarnas svaga forskningsbas och brist på disputerade lärare skulle man kunna vänta sig att lärarutbildningarna nu äntligen skulle få förutsättningar att utvecklas som andra högskoleutbildningar, det vill säga fakultetsresurser för forskning och forskarutbildning och möjligheter till fördjupade studier inom egna huvudämnen.
Utredningens förslag lever dessvärre inte upp till detta.
Den tilltänkta reformen innebär att olika lärarexamina skapas för olika lärare. Lärarna på gymnasiet (yrkeslärarna undantagna) liksom lärarna på grundskolans högstadium ska kallas ämneslärare medan övriga lärare ska kallas grundlärare.
Vad utredaren inte beaktar i sitt förslag är att samtliga lärare behöver (1) kunskaper om innehållet i det som ska läras (ämneskunskaper), (2) kunskaper om olika sätt, former och metoder för att åstadkomma lärande (undervisning) samt (3) kunskaper om lärandet och de som skall lära (barns och ungas lärande och utveckling).
Med utredningens förslag får ämneslärarna ämneskunskaper, grundlärarna kunskaper om undervisning och förskollärare kunskaper om barns och ungas lärande och utveckling.
Såväl vetenskap som beprövad erfarenhet har visat på det problematiska med att lärare för yngre åldrar haft för lite ämneskunskaper medan lärarna för högre åldrar haft för lite "lärarkunskaper". I den ämnesdidaktiska forskningen hanteras därför i dag problem som inbegriper såväl ämnesinnehåll som frågor om lärande, bedömning och undervisning inom ämnesområdet. En sådan ämnesdidaktisk ambition, som börjat ta form också i förhållande till de tidiga åren i grundskolan och i förskolan, är svårförenlig med det nya förslaget. Den enda förklaringen till den uppenbart kunskapsfientliga inställning som präglar förslaget i förhållande till de yngre barnens lärare är en föreställning om att kunskapstillägnandet under skolans tidiga år är en mycket okomplicerad historia, som inte behöver några kvalificerade lärare.
Sigbrit Franke är kritisk mot att man i den nuvarande lärarutbildningen har infört en gemensam lärarexamen - som om det skulle betyda att alla lärare ges samma kunskaper oavsett vilka åldrar eller ämnen de utbildar sig för.
En lärarexamen med olika inriktningar - utifrån åldersgrupp och ämnen - är ju inte konstigare än att man har en och samma läkarexamen för såväl gynekologer som ortopeder.
Att en förskollärare som arbetar med treåringars språkutveckling behöver kunna helt andra saker än en matematiklärare på gymnasiet är självklart - men förutsätter inte olika examina. Lika lite som att ortopeder och gynekologer behöver olika slags läkarexamen.
Vi menar att utredningsförslaget, om det realiseras, inte förmår att stärka ämneskunskaperna för 2000-talets skola och samhälle. Det blir också märkligt med en utbildning för grundskollärare som motsvarar det gamla låg-, mellan- och högstadiet trots att dessa inte längre existerar, och med en uppdelning som försvårar i ställer för att underlätta en nödvändig rörlighet av lärare när elevunderlaget i olika åldrar växlar.
Det är en på många punkter okunnig utredning, som föreslår en diametralt motsatt väg än flertalet OECD-länder, som nu organiserar om högre utbildning för att kunna möta morgondagens stora utmaningar genom större flexibilitet.
Högskolans redan i dag mest reglerade utbildning föreslås bli ännu mer centralstyrd. Utredningen grundas inte på någon grundlig analys av skolans aktuella och framtida kunskapsuppdrag eller på en omvärldsanalys - Sigbrit Franke framhäver till och med att utredningen är historisk genom att den inte utgår från någon sådan analys. Fakta och slutsatser från en rad internationella undersökningar av lärarutbildningen i olika länder lyser med sin frånvaro. Den forskning som redovisas framstår påfallande ofta som föråldrad. I stället förflyttas lärarutbildningen ett halvt sekel tillbaka i tiden.
De blivande lärarna ska återigen lära sig att det är eleverna som har brister - inte skolan, det gamla pedagogikämnet ska återkomma som central och avgränsad del i utbildningen samtidigt som praktisk-estetiska ämnen monteras ner, skolor och kommuner ska inte längre ha samma inflytande över praktiken och så vidare.
Att det finns brister i lärarutbildningen råder det ingen tvekan om, men ett mycket stort utvecklings- och förbättringsarbete har skett de senaste åren, vilket också konstateras i den senaste utvärderingen av Högskoleverket. Professor Anders Fransson, en av utvärderarna, skrev en artikel med den talande titeln Lärarutbildningen har aldrig varit bättre! (Borås Tidning 2 juni -08).
Högskoleverket har fått kritik bland annat för att presentera utvärderingen på ett ensidigt negativt sätt, "ibland ordentligt förstärkt av HSV:s ledning", som ett stort antal universitetsrektorer nyligen framhöll på DNs debattsida (11/11 -08). Också två av ordförandena i de tidigare utvärderingarna av lärarutbildningen, professorerna Anders Fransson och Berit Askling, har offentligt kritiserat det sätt på vilket utvärderingarna har beskrivits av Högskoleverkets ledning.
En utredning som i så hög utsträckning grundas på den ensidiga mediala presentationen av högskoleverkets utvärderingar kan inte tas på allvar.
Utredningens förslag lever dessvärre inte upp till detta.
Den tilltänkta reformen innebär att olika lärarexamina skapas för olika lärare. Lärarna på gymnasiet (yrkeslärarna undantagna) liksom lärarna på grundskolans högstadium ska kallas ämneslärare medan övriga lärare ska kallas grundlärare.
Vad utredaren inte beaktar i sitt förslag är att samtliga lärare behöver (1) kunskaper om innehållet i det som ska läras (ämneskunskaper), (2) kunskaper om olika sätt, former och metoder för att åstadkomma lärande (undervisning) samt (3) kunskaper om lärandet och de som skall lära (barns och ungas lärande och utveckling).
Med utredningens förslag får ämneslärarna ämneskunskaper, grundlärarna kunskaper om undervisning och förskollärare kunskaper om barns och ungas lärande och utveckling.
Såväl vetenskap som beprövad erfarenhet har visat på det problematiska med att lärare för yngre åldrar haft för lite ämneskunskaper medan lärarna för högre åldrar haft för lite "lärarkunskaper". I den ämnesdidaktiska forskningen hanteras därför i dag problem som inbegriper såväl ämnesinnehåll som frågor om lärande, bedömning och undervisning inom ämnesområdet. En sådan ämnesdidaktisk ambition, som börjat ta form också i förhållande till de tidiga åren i grundskolan och i förskolan, är svårförenlig med det nya förslaget. Den enda förklaringen till den uppenbart kunskapsfientliga inställning som präglar förslaget i förhållande till de yngre barnens lärare är en föreställning om att kunskapstillägnandet under skolans tidiga år är en mycket okomplicerad historia, som inte behöver några kvalificerade lärare.
Sigbrit Franke är kritisk mot att man i den nuvarande lärarutbildningen har infört en gemensam lärarexamen - som om det skulle betyda att alla lärare ges samma kunskaper oavsett vilka åldrar eller ämnen de utbildar sig för.
En lärarexamen med olika inriktningar - utifrån åldersgrupp och ämnen - är ju inte konstigare än att man har en och samma läkarexamen för såväl gynekologer som ortopeder.
Att en förskollärare som arbetar med treåringars språkutveckling behöver kunna helt andra saker än en matematiklärare på gymnasiet är självklart - men förutsätter inte olika examina. Lika lite som att ortopeder och gynekologer behöver olika slags läkarexamen.
Vi menar att utredningsförslaget, om det realiseras, inte förmår att stärka ämneskunskaperna för 2000-talets skola och samhälle. Det blir också märkligt med en utbildning för grundskollärare som motsvarar det gamla låg-, mellan- och högstadiet trots att dessa inte längre existerar, och med en uppdelning som försvårar i ställer för att underlätta en nödvändig rörlighet av lärare när elevunderlaget i olika åldrar växlar.
Det är en på många punkter okunnig utredning, som föreslår en diametralt motsatt väg än flertalet OECD-länder, som nu organiserar om högre utbildning för att kunna möta morgondagens stora utmaningar genom större flexibilitet.
Högskolans redan i dag mest reglerade utbildning föreslås bli ännu mer centralstyrd. Utredningen grundas inte på någon grundlig analys av skolans aktuella och framtida kunskapsuppdrag eller på en omvärldsanalys - Sigbrit Franke framhäver till och med att utredningen är historisk genom att den inte utgår från någon sådan analys. Fakta och slutsatser från en rad internationella undersökningar av lärarutbildningen i olika länder lyser med sin frånvaro. Den forskning som redovisas framstår påfallande ofta som föråldrad. I stället förflyttas lärarutbildningen ett halvt sekel tillbaka i tiden.
De blivande lärarna ska återigen lära sig att det är eleverna som har brister - inte skolan, det gamla pedagogikämnet ska återkomma som central och avgränsad del i utbildningen samtidigt som praktisk-estetiska ämnen monteras ner, skolor och kommuner ska inte längre ha samma inflytande över praktiken och så vidare.
Att det finns brister i lärarutbildningen råder det ingen tvekan om, men ett mycket stort utvecklings- och förbättringsarbete har skett de senaste åren, vilket också konstateras i den senaste utvärderingen av Högskoleverket. Professor Anders Fransson, en av utvärderarna, skrev en artikel med den talande titeln Lärarutbildningen har aldrig varit bättre! (Borås Tidning 2 juni -08).
Högskoleverket har fått kritik bland annat för att presentera utvärderingen på ett ensidigt negativt sätt, "ibland ordentligt förstärkt av HSV:s ledning", som ett stort antal universitetsrektorer nyligen framhöll på DNs debattsida (11/11 -08). Också två av ordförandena i de tidigare utvärderingarna av lärarutbildningen, professorerna Anders Fransson och Berit Askling, har offentligt kritiserat det sätt på vilket utvärderingarna har beskrivits av Högskoleverkets ledning.
En utredning som i så hög utsträckning grundas på den ensidiga mediala presentationen av högskoleverkets utvärderingar kan inte tas på allvar.
Mikael Alexandersson
professor i allmändidaktik Göteborgs universitet
Kerstin Bergöö
universitetslektor i svenska, Kristianstad Högskola
Ingrid Carlgren
professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Per-Olof Erixon
professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Olle Holmberg
tidigare chef för Lärarutbildningen, Malmö högskola
Inger Lindberg
professor i tvåspråkighet, Stockholms universitet
Lisbeth Lundahl
professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Brian Palmer
innehavare av gästprofessur till Torgny Segerstedts minne,
Göteborg
Ingrid Pramling
innehavare av Unesco-professur i Early Childhood Education and Sustainable Development
Ulla Runesson
docent i pedagogik, Göteborgs universitet
Björn Skogar
docent i tros- och livsåskådningsvetenskap, lärarutbildare vid Södertörns högskola
Jan Thavenius
professor emeritus, litteraturvetenskap, Lunds universitet
UNT 3/12 2008
professor i allmändidaktik Göteborgs universitet
Kerstin Bergöö
universitetslektor i svenska, Kristianstad Högskola
Ingrid Carlgren
professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Per-Olof Erixon
professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Olle Holmberg
tidigare chef för Lärarutbildningen, Malmö högskola
Inger Lindberg
professor i tvåspråkighet, Stockholms universitet
Lisbeth Lundahl
professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Brian Palmer
innehavare av gästprofessur till Torgny Segerstedts minne,
Göteborg
Ingrid Pramling
innehavare av Unesco-professur i Early Childhood Education and Sustainable Development
Ulla Runesson
docent i pedagogik, Göteborgs universitet
Björn Skogar
docent i tros- och livsåskådningsvetenskap, lärarutbildare vid Södertörns högskola
Jan Thavenius
professor emeritus, litteraturvetenskap, Lunds universitet
UNT 3/12 2008
Ahmed Alloh: Därför blev jag arg
Elever på Bolands: Vi protesterar!
Är bra lärare onödig ”lyx”?
Personalen hade gått
Humanioran får en fjärdedel
Läs mer: Uppsala universitet
Belgisk räd mot kurder
Läs mer: Vart går Turkiet?
Detaljstyr inte lärarutbildningen
Läs mer: Vart går skolan?
Läs mer: Uppsala universitet
Vågar Bildt ta en seriös debatt?
Färre arbetslösa än 2003-2006
Mikrolån - lyft för kvinnor
Demokratin försvarades av högern
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
Dagens debattartiklar
00:01 Elever på Bolands: Vi protesterar! »
00:01 Ahmed Alloh: Därför blev jag arg »
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »
Mest kommenterade bloggar
Sportbloggen: Att kommentera, eller inte kommentera (7) »Stafettbloggen: Stressigt men äta bör man... (6) »
Stafettbloggen: Grattis Bläsmåla (Bollnäs)! (2) »
Arig Idris: Hall of fame - Jimmy Cliff (1) »
Agneta Gille: Missade slottssprinten (1) »
Skrivrummet: Ni har väl läst alla? (1) »
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
21:21 Skyddsrond väntar vid barnonkologen20:03 Smittskydd i fokus vid vargimport
18:02 Pokalfest för tennissystrar
17:55 Nya uppländska framgångar
17:52 Leif Sanner har avlidit
16:40 Uppsalas U15-killar till semifinal
16:05 Valfrihet införs i Hebys hemtjänst
15:15 "Provköp" av öl och tobak stoppas
14:13 Ja till mer pengar till simhallen
13:12 Ny lasarettschef i Enköping
12:59 Stadshuset byggs ut
12:56 Vindkraftsfrågan delar bygden
Kultur & Nöje
13:25 Leif GW Persson spås bli världsstjärna10:46 Författare känner sig censurerade
09:59 Stieg Larsson klar för Hollywood
07:27 Som domkyrkoorgeln hemma
Sport
23:07 Bollnäseffekten ger publikrekord på söndag21:58 Spelglädje bakom storseger
20:13 Ryggskada oroar Andreas Person
17:50 Hallå där Ola Nilsson...
15:51 Uppförsbacke för Sallén efter förlust
08:00 "Kan inte utvecklas om vi får nej"
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
