Fredag 12 mars 2010
LevaPubl:091016
FOTO:Henrik Montgomery/Scanpix
Ge oss realistiska förstärkningar
Grov organiserad brottslighet kräver mycket mer personal. Ge oss realistiska förstärkningar, så kommer vi att leverera på ett professionellt sätt, enligt högt ställda krav, skriver Peter Barth, kriminalinspektör vid Rikskrim.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
DelaLäs mer: Gottsunda
Läs mer: Räcker polisen?
Sällan har polisen varit i sådant blåsväder som nu. Många har mycket att säga om vår organisation. Till viss del finns det fog för negativ kritik men samtidigt är polisen fångad i en politisk dragkamp där vi skylls för mycket som inte har med egna missgrepp att göra. En mer rättvis debatt vore önskvärd och också till fördel för allmänheten som vi trots allt är satta att tjäna.
Låt oss börja med nivån 20 000 poliser, varav 10 000 skall jobba i yttre tjänst. Varifrån kommer antalet och proportionen 50/50 mellan yttre och inre resurser? Den här ekvationen är nämligen väldigt viktig.
Om vi i dag har X antal poliser i yttre tjänst fordrar dessa en oanat hög support. Jämför exempelvis förhållandet mellan underhåll och stridande soldater i ett modernt förband. I Vietnam fick man bara fram 15 soldater med gevär i hand på ett förband med 100. Det har mycket hög operativ relevans att de i yttre tjänst har en mängd stödjande system till sitt förfogande.
Jag tror att 50/50 kanske är ett tankefel, men var finner vi debatten?
Faktum är också att vi i dag har så hög frekvens av mängd- och trafikbrott att polisen för att kunna röra sig måste se mellan fingrarna.
Vi har till skillnad från andra grupper en reglerad skyldighet att ingripa. En del högljudda självutnämnda polisexperter glömmer ibland att nämna det när man i undertoner beskyller polisen för lättja. För att över huvud taget kunna röra oss måste vi faktiskt "bryta" vår plikt att ingripa mot brott vi ser. Det är väldigt lätt att kräva polisens synlighet och dess påstådda positiva följdverkningar, medan verklighetens synliga polis omedelbart får uppdrag som kräver avrapportering - inne på en polisstation.
Så åter till ekvationen. Alla dessa tusentals ingripanden får följder på en mängd områden i rättsstaten. Det svenska systemet har, i jämförelse med andra länder, mycket höga krav på dokumentation. Proportionen mellan själva det praktiska ingripandet och avrapporteringen är inte som i en tv-serie.
Vi har i det svenska systemet skyldighet att dokumentera och arkivera för att tillgodose den enskildes rätt.
Detta är inte polisens påfund för att slippa vara ute och jobba utan det ligger i den svenska demokratins blinda (miss-) tro på att vi når en högre rättssäker nivå genom att dokumentera allt in i minsta detalj. Missförstå mig inte på den här punkten, polisen vill inte ta genvägar med risk för en lägre rättssäkerhet, men vi efterfrågar en större medvetenhet från övriga samhället, eller rättare sagt från alla högljudda kritiker som är så väl insatta i hur vår arbetsmetodik ska se ut.
När allt är dokumenterat ska misstankar om brott i laga ordning utredas och beredas i syfte att slutligen lagföra dem som är föremål för utredningarna. Alla förstår att man inte kan patrullera gatorna och utreda brott samtidigt. Polisen kan och vill inte ignorera JO:s ständiga klagomål över att förundersökningsprocessen inte uppfyller rättssamhällets krav. Polisen är inte heller isolerad, utan våra ingripanden får som tidigare nämnts följder i ett underdimensionerat åklagar- och domstolsväsende samt till sist en kriminalvård med överfulla fängelser och häkten.
För att ytterligare visualisera bör också den internationella aspekten av kriminalitet nämnas. Grova och mindre grova brott som har en internationell koppling ökar för varje dag.
Samarbetet med Interpol, Schengen och Europol är inte något vi kan välja bort. Det är ett för skattebetalarna dyrt och ekonomiskt faktum vi måste leva med, och samtidigt en av nycklarna till framgång för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Vi är nu en del av EU och globaliseringen ser verkligen inga gränser. Vi svenskar har valt att öppna landet för ett fritt flöde för person- och godstrafik, en fantastisk frihet som många andra ännu inte fått uppleva, men det är också så att narkotika- och människosmugglarna har fått en obegränsad frihet.
Våra politiker 1996, trots professionella konsekvensanalyser från bland annat polisen inför inträdet i Schengen, valde att helt bortse från de rekommenderande kompensatoriska (läs: mer satsning på rättsområdet) åtgärder som var en förutsättning för att kunna fånga upp en förväntad ökning av kriminaliteten.
I själva verket trodde man att ett fritt Europa skulle leda till en minskning av brottsligheten och därmed ett minskat behov av polis. Vill någon politiker förklara den analysen i dag?
Polisen har allt detta till trots ändå genomgått en enorm utveckling de sista åren. Vi har helt andra krav på kommunikationer, datasystem och teknik samt även på de mjuka frågorna som jämställdhet och mångfald där vi med stolthet kan säga att vi ligger bra till. Vi har fått en mängd nya arbetsuppgifter av administrativ karaktär som att vara uppdaterade på utvecklingen på rättsområdet i Europa och övriga världen.
Det kräver dock resurser i form av polispersonal som kan sitt arbete men som samtidigt inte kan delta i operativ polisverksamhet.
Nya utmaningar av grov organiserad brottslighet som exempelvis helikopterrån där förvåningen är stor långt utanför det svenska samhällets gränser, kräver mycket mer personal än för några år sedan.
I hetsen att hitta en syndabock är det lätt att fnysa åt polisens reglerade arbetstid och förlöjliga helikopterpiloter som har rätt att ha ett familjeliv. Jag förutsätter att poliskåren inte ska leva efter andra regelverk än dem arbetsmarknadens parter har kommit överens om.
Det finns mycket att säga om hur man framgångsrikt kan driva en polisorganisation och vi inom polisen välkomnar goda råd och välgenomtänkta förslag till förändringar. Med all säkerhet finns det mycket som kan förbättras hos oss och övriga rättsvårdande organ. Framför allt en samordning och balans dem emellan.
Politiker, journalister och samhällsvetare som önskar delta i diskussionen om hur framtidens polis ska utformas rekommenderas att ena sig kring en långsiktig strategi med en verklighetsbaserad analys av dagens kriminalitet.
De processer och resurser som krävs för en effektiv och samtidigt värdig och demokratisk kamp mot dagens kriminalitet kräver mer än opportuna utspel i media.
En ökning från 18 000 till 20 000 poliser är en droppe i havet.
Ge oss inom rättsvårdande myndigheter realistiska förstärkningar, så är det min övertygelse att vi sen ska leverera på ett professionellt sätt enligt högt ställda krav.
Låt oss börja med nivån 20 000 poliser, varav 10 000 skall jobba i yttre tjänst. Varifrån kommer antalet och proportionen 50/50 mellan yttre och inre resurser? Den här ekvationen är nämligen väldigt viktig.
Om vi i dag har X antal poliser i yttre tjänst fordrar dessa en oanat hög support. Jämför exempelvis förhållandet mellan underhåll och stridande soldater i ett modernt förband. I Vietnam fick man bara fram 15 soldater med gevär i hand på ett förband med 100. Det har mycket hög operativ relevans att de i yttre tjänst har en mängd stödjande system till sitt förfogande.
Jag tror att 50/50 kanske är ett tankefel, men var finner vi debatten?
Faktum är också att vi i dag har så hög frekvens av mängd- och trafikbrott att polisen för att kunna röra sig måste se mellan fingrarna.
Vi har till skillnad från andra grupper en reglerad skyldighet att ingripa. En del högljudda självutnämnda polisexperter glömmer ibland att nämna det när man i undertoner beskyller polisen för lättja. För att över huvud taget kunna röra oss måste vi faktiskt "bryta" vår plikt att ingripa mot brott vi ser. Det är väldigt lätt att kräva polisens synlighet och dess påstådda positiva följdverkningar, medan verklighetens synliga polis omedelbart får uppdrag som kräver avrapportering - inne på en polisstation.
Så åter till ekvationen. Alla dessa tusentals ingripanden får följder på en mängd områden i rättsstaten. Det svenska systemet har, i jämförelse med andra länder, mycket höga krav på dokumentation. Proportionen mellan själva det praktiska ingripandet och avrapporteringen är inte som i en tv-serie.
Vi har i det svenska systemet skyldighet att dokumentera och arkivera för att tillgodose den enskildes rätt.
Detta är inte polisens påfund för att slippa vara ute och jobba utan det ligger i den svenska demokratins blinda (miss-) tro på att vi når en högre rättssäker nivå genom att dokumentera allt in i minsta detalj. Missförstå mig inte på den här punkten, polisen vill inte ta genvägar med risk för en lägre rättssäkerhet, men vi efterfrågar en större medvetenhet från övriga samhället, eller rättare sagt från alla högljudda kritiker som är så väl insatta i hur vår arbetsmetodik ska se ut.
När allt är dokumenterat ska misstankar om brott i laga ordning utredas och beredas i syfte att slutligen lagföra dem som är föremål för utredningarna. Alla förstår att man inte kan patrullera gatorna och utreda brott samtidigt. Polisen kan och vill inte ignorera JO:s ständiga klagomål över att förundersökningsprocessen inte uppfyller rättssamhällets krav. Polisen är inte heller isolerad, utan våra ingripanden får som tidigare nämnts följder i ett underdimensionerat åklagar- och domstolsväsende samt till sist en kriminalvård med överfulla fängelser och häkten.
För att ytterligare visualisera bör också den internationella aspekten av kriminalitet nämnas. Grova och mindre grova brott som har en internationell koppling ökar för varje dag.
Samarbetet med Interpol, Schengen och Europol är inte något vi kan välja bort. Det är ett för skattebetalarna dyrt och ekonomiskt faktum vi måste leva med, och samtidigt en av nycklarna till framgång för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Vi är nu en del av EU och globaliseringen ser verkligen inga gränser. Vi svenskar har valt att öppna landet för ett fritt flöde för person- och godstrafik, en fantastisk frihet som många andra ännu inte fått uppleva, men det är också så att narkotika- och människosmugglarna har fått en obegränsad frihet.
Våra politiker 1996, trots professionella konsekvensanalyser från bland annat polisen inför inträdet i Schengen, valde att helt bortse från de rekommenderande kompensatoriska (läs: mer satsning på rättsområdet) åtgärder som var en förutsättning för att kunna fånga upp en förväntad ökning av kriminaliteten.
I själva verket trodde man att ett fritt Europa skulle leda till en minskning av brottsligheten och därmed ett minskat behov av polis. Vill någon politiker förklara den analysen i dag?
Polisen har allt detta till trots ändå genomgått en enorm utveckling de sista åren. Vi har helt andra krav på kommunikationer, datasystem och teknik samt även på de mjuka frågorna som jämställdhet och mångfald där vi med stolthet kan säga att vi ligger bra till. Vi har fått en mängd nya arbetsuppgifter av administrativ karaktär som att vara uppdaterade på utvecklingen på rättsområdet i Europa och övriga världen.
Det kräver dock resurser i form av polispersonal som kan sitt arbete men som samtidigt inte kan delta i operativ polisverksamhet.
Nya utmaningar av grov organiserad brottslighet som exempelvis helikopterrån där förvåningen är stor långt utanför det svenska samhällets gränser, kräver mycket mer personal än för några år sedan.
I hetsen att hitta en syndabock är det lätt att fnysa åt polisens reglerade arbetstid och förlöjliga helikopterpiloter som har rätt att ha ett familjeliv. Jag förutsätter att poliskåren inte ska leva efter andra regelverk än dem arbetsmarknadens parter har kommit överens om.
Det finns mycket att säga om hur man framgångsrikt kan driva en polisorganisation och vi inom polisen välkomnar goda råd och välgenomtänkta förslag till förändringar. Med all säkerhet finns det mycket som kan förbättras hos oss och övriga rättsvårdande organ. Framför allt en samordning och balans dem emellan.
Politiker, journalister och samhällsvetare som önskar delta i diskussionen om hur framtidens polis ska utformas rekommenderas att ena sig kring en långsiktig strategi med en verklighetsbaserad analys av dagens kriminalitet.
De processer och resurser som krävs för en effektiv och samtidigt värdig och demokratisk kamp mot dagens kriminalitet kräver mer än opportuna utspel i media.
En ökning från 18 000 till 20 000 poliser är en droppe i havet.
Ge oss inom rättsvårdande myndigheter realistiska förstärkningar, så är det min övertygelse att vi sen ska leverera på ett professionellt sätt enligt högt ställda krav.
Peter Barth
kriminalinspektör, Rikskrim
UNT 16/10 2009
kriminalinspektör, Rikskrim
UNT 16/10 2009
Kommentarer till artikeln
Antalet poliser räcker nog
Men de måste ut på gatorna också -och när de väl är där göra något.
Inte bara sitta i sina bilar.
Inte bara sitta i sina bilar.
Av: Linus Eriksson ,
Oct 22 2009 kl 04:11
Anmäl
Riktad satsning?
Denna satsning hade inte behövts från första början om satsat på de "samhällselementen" som står för otryggheten. Fler poliser hjälper inte om vi inte ska lika många poliser som invånare förstås. Vad som hjälper är att rikta satsningarna på icke existerande problem innan de växer till ett. Förebyggande syfte kallas det för. För när väl skadan redan är skedd kan vi bara maskera den med poliser. Vi vill att dessa problem/ brott elimineras, inte osynliggörs. Klart att några poliser med på stan gör lördags kvällen lugnare. Men är detta verkligen problemet vi har? Självklart inte. Vi måste sluta lägga så mycket vikt på saker tagna i mitten och fokusera på uppstarten av problematiken. Löser vi det så kan alla gå trygga, oavsett område och tid... inte bara på stan en lördagsnatt.
Av: Omar Pierre Georges ,
Oct 17 2009 kl 17:33
Tack!
Polisen är väl enda statliga verksamheten där det hela tiden talas om hur många vi ska vara? Jfr SMHI; får vi bättre väder om det anställs tio meteorologer till? Nej, självklart inte, men kanske bättre väderprognoser.
Det behövs fler poliser men också lite mer politiskt mod att bestämma vad som inte ska göras, vi kan inte prioritera allt; varken i Stockholm eller Uppsala!
Det behövs fler poliser men också lite mer politiskt mod att bestämma vad som inte ska göras, vi kan inte prioritera allt; varken i Stockholm eller Uppsala!
Av: peter frisell ,
Oct 16 2009 kl 19:54
Låt Uppsala bli försökskommun för kraftigt ökad polisnärvaro
Låt oss därför enas kring att genomföra en riktad satsning i Uppsala. Låt Uppsala bli en försökskommun för en kraftig - inte marginell - ökning av polisens resurser.
Det debatteras ofta vilken effekt fler poliser skulle göra för att öka tryggheten. För att ta reda på hur det förhåller sig med den saken bör Uppsala utses till försökskommun för en kraftigt ökad polisnärvaro i staden. Efter exempelvis fyra år kan situationen utvärderas med avseende på hur brottsligheten och upplevelsen av trygghet i kommunen påverkats.
Martin Wisell (KD)
Kommunpolitiker
Det debatteras ofta vilken effekt fler poliser skulle göra för att öka tryggheten. För att ta reda på hur det förhåller sig med den saken bör Uppsala utses till försökskommun för en kraftigt ökad polisnärvaro i staden. Efter exempelvis fyra år kan situationen utvärderas med avseende på hur brottsligheten och upplevelsen av trygghet i kommunen påverkats.
Martin Wisell (KD)
Kommunpolitiker
Av: Martin Wisell ,
Oct 16 2009 kl 14:50
Bra,
men nu vill jag ha en kommentar från både Beatrice och Thomas (han advokaten!).
Snyggt jobbat Peter!
Snyggt jobbat Peter!
Av: Sten Åkesson ,
Oct 16 2009 kl 09:49
Kommentera artikeln»
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
Castrokramare en risk för Sverige
Läs mer: Vänsterpartiet och kommunismen
Granska nedlagda våldtäktsfall!
S och V minskar kvinnofriden
2009 bildades sju naturreservat
Järnvägens aktörer missar tåget
Uppsala Arena - målet för eliten
Arbetslösa unga hålls i förvar
Falska deltagarsiffror sprids
Läs mer: Diktaturen Eritrea
Dagens debattartiklar
00:01 Fräckt av de rödgröna om sjukhusmat »
00:01 Vi vädjar om hänsyn till Uppsala »
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
20:56 En av Fålhagens ugglor har dött20:18 Nytt ATG-ombud i Östervåla
19:39 Klart för byggstart av nytt Tierpsbad
19:31 Hundägare åtalad för djurplågeri
19:28 Unga i Heby får företagarhjälp
19:25 Äldregym riskerar förlora lokal
18:38 Hans bil demolerades av snö och is
18:01 Tillbaka till framtiden i Vänge
17:31 Bil påkörd vid övergångsställe
16:32 Knivsta ska utföra egna drogtester
16:13 Tierpsbo dömd för stöld av tröjor
11:00 Förskola till attack mot bajseländet
Kultur & Nöje
22:38 Molly ut ur Let's Dance22:01 Koljonen häpen På spåret-segrare
Sport
21:42 "PW" spikade igen21:18 Almtuna vidare
- nu väntar Malmö
16:03 Kvalserieschemat klart
15:51 Sirius jagar förstärkningar
22:07 Hagunda slutade fyra i serien
22:03 FBC Uppsala missade kvalet till Superligan
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
