Publ:091103
EU bör ge Afrika en kustjärnväg
Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Bygg en järnväg som drivs med förnybar elektricitet längs Afrikas kust. Det skapar möjligheter till klimatvänlig handel och ett projekt som enar Afrika, skriver fysikprofessor Kjell Aleklett.
Bygg en järnväg som drivs med förnybar elektricitet längs Afrikas kust. Det skapar möjligheter till klimatvänlig handel och ett projekt som enar Afrika, skriver fysikprofessor Kjell Aleklett.
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
På onsdag är det ett klimattoppmöte mellan EU och USA och statsminister Fredrik Reinfeldt har rest över för att leda EU:s förhandlingsdelegation. Med sig i bagaget har han det bud som EU enades om i förra veckan och vad det gäller utsläpp är det följande:
EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen med 30 procent till år 2020 räknat från nivån år 1990, med villkoret att andra länder måste göra motsvarande åtaganden i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.
Alla är överens om att det kostar pengar att vidta åtgärder, och den prislapp som EU ser som ett minimum, för att hjälpa u-länderna, är 100 miljarder euro per år fram till 2020 (en euro kostar lite mer än tio kronor). Man anser också att denna klimatfinansiering är en förutsättning för ett avtal i Köpenhamn och att 25 till 50 procent av denna summa skall komma från de rikaste länderna, och EU-länderna är villiga att ta på sig "en rättvis del av kostnaderna".
President Obama har han inte mandat från senaten att förhandla om något bindande avtal, och om han inte har det före Köpenhamnsförhandlingarna är det tveksamt om han åker dit. Kanske hade resan till Köpenhamn för att få OS till Chicago större prioritet.
I EU-familjen ingår numera ett antal länder från forna Östeuropa, och deras utsläpp per invånare var 1990 klart mycket större än Västeuropas. Det har till exempel varit enormt kostsamt att förena Väst- och Östtyskland, men vad det gäller utgångsnivån för utsläpp i klimatförhandlingarna är det en vinstlott. Det samma gäller sammantaget för dagens EU.
Vad det gäller de fattigaste länderna kräver dagens ekonomiska system att man ökar sina fossila utsläpp per invånare för att få det bättre. Vi kan bara titta på Kina och Indien.
Att de rikaste länderna skall stå för upp till 50 procent av kostnaderna för att de fattigaste skall få en ekonomisk tillväxt utan att öka sitt rättmätiga andel av utsläppen är en självklarhet, men frågan är om det räcker.
Som vanligt har vi en massa ord utan konkreta förslag, och därför vill jag framföra ett konkret förslag:
Järnvägsnätet mellan EU-länderna är i dag EU:s största infrastrukturella fördel. I Afrika har de forna kolonialländerna från EU byggt järnvägar som går från inlandet till kusten för att framför allt frakta råvaror till väntande fartyg. Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Att bygga en modern järnväg, som drivs med förnybar elektricitet, längs kusten, skapar möjligheter till klimatvänlig handel mellan länderna i Afrika men också en möjlighet till social gemenskap ett projekt som enar Afrika.
EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen med 30 procent till år 2020 räknat från nivån år 1990, med villkoret att andra länder måste göra motsvarande åtaganden i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.
Alla är överens om att det kostar pengar att vidta åtgärder, och den prislapp som EU ser som ett minimum, för att hjälpa u-länderna, är 100 miljarder euro per år fram till 2020 (en euro kostar lite mer än tio kronor). Man anser också att denna klimatfinansiering är en förutsättning för ett avtal i Köpenhamn och att 25 till 50 procent av denna summa skall komma från de rikaste länderna, och EU-länderna är villiga att ta på sig "en rättvis del av kostnaderna".
President Obama har han inte mandat från senaten att förhandla om något bindande avtal, och om han inte har det före Köpenhamnsförhandlingarna är det tveksamt om han åker dit. Kanske hade resan till Köpenhamn för att få OS till Chicago större prioritet.
I EU-familjen ingår numera ett antal länder från forna Östeuropa, och deras utsläpp per invånare var 1990 klart mycket större än Västeuropas. Det har till exempel varit enormt kostsamt att förena Väst- och Östtyskland, men vad det gäller utgångsnivån för utsläpp i klimatförhandlingarna är det en vinstlott. Det samma gäller sammantaget för dagens EU.
Vad det gäller de fattigaste länderna kräver dagens ekonomiska system att man ökar sina fossila utsläpp per invånare för att få det bättre. Vi kan bara titta på Kina och Indien.
Att de rikaste länderna skall stå för upp till 50 procent av kostnaderna för att de fattigaste skall få en ekonomisk tillväxt utan att öka sitt rättmätiga andel av utsläppen är en självklarhet, men frågan är om det räcker.
Som vanligt har vi en massa ord utan konkreta förslag, och därför vill jag framföra ett konkret förslag:
Järnvägsnätet mellan EU-länderna är i dag EU:s största infrastrukturella fördel. I Afrika har de forna kolonialländerna från EU byggt järnvägar som går från inlandet till kusten för att framför allt frakta råvaror till väntande fartyg. Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Att bygga en modern järnväg, som drivs med förnybar elektricitet, längs kusten, skapar möjligheter till klimatvänlig handel mellan länderna i Afrika men också en möjlighet till social gemenskap ett projekt som enar Afrika.
Kjell Aleklett
professor i fysik
globala energisystem vid Uppsala universitet
UNT 3/11 2009
professor i fysik
globala energisystem vid Uppsala universitet
UNT 3/11 2009
Alliansen ignorerar föräldrar
Inget beslut om Forsmarks berg
Enköping - historielös stad
Läs mer: Stadsmiljön i Uppsala
Ändra Östersjöns räddningsplan
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Uppsala kan bli nya flaskhalsen
Urholkad Las kräver ny modell
Gör om forskarnas karriärsystem
Vi måste samarbeta om skogen
Läs mer: Vad gör vi med jorden?
Dagens debattartiklar
00:01 Inget beslut om Forsmarks berg »
00:01 Alliansen ignorerar föräldrar »
Mer på UNT.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
Annons
Nyheter
15:49 Uppsägningar klara på UNT14:55 Politiker dömd för grov förskingring
13:50 Tre män gripna för dödsskjutning
13:32 Ny gymnasiemässa i Uppsala
11:00 Unga gillar sina fritidsgårdar
10:54 Styrande i länet kräver svar om tåg
10:44 Efterlyst häktad för mordförsök
10:10 Uppsalakvinna omkom i London
10:00 "Jag får inga pengar för januari"
09:48 Personbil och timmerbil i krock
08:00 Säljrekord för Icabutiker i Uppsala
08:00 Friskole-vd överklagar sänkt elevpeng
Kultur & Nöje
11:52 Colin Firth i sitt livs roll11:40 Fokus på Polanski trots frånvaro
10:53 Tonsättartävlingen redan en succé
10:45 Regina Spektor till Arvika
10:04 Han blev filmare av en slump
Sport
15:05 Magnus Wikman ny förbundskapten08:00 Gaddefors testas inför matchen
22:30 SSL-lagen vill inte ha upp fler lag från stan
17:31 "Vi blir livsfarliga"
17:18 Vestbergs spel kan ta honom hem
Tisdag 9 februari 2010
Leva
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Kommentera
Dela
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok.
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt
Hur bra är du på sudoku? 



Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter.
Köp dagens UNT som e-tidning.
Har någon i bekantskapskretsen gift sig?
Sök bland aktuella evenemang. 
