Onsdag 17 mars 2010
LevaPubl:091103
EU bör ge Afrika en kustjärnväg
Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Bygg en järnväg som drivs med förnybar elektricitet längs Afrikas kust. Det skapar möjligheter till klimatvänlig handel och ett projekt som enar Afrika, skriver fysikprofessor Kjell Aleklett.
Bygg en järnväg som drivs med förnybar elektricitet längs Afrikas kust. Det skapar möjligheter till klimatvänlig handel och ett projekt som enar Afrika, skriver fysikprofessor Kjell Aleklett.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Kommentera
DelaLäs mer: Vad gör vi med jorden?
På onsdag är det ett klimattoppmöte mellan EU och USA och statsminister Fredrik Reinfeldt har rest över för att leda EU:s förhandlingsdelegation. Med sig i bagaget har han det bud som EU enades om i förra veckan och vad det gäller utsläpp är det följande:
EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen med 30 procent till år 2020 räknat från nivån år 1990, med villkoret att andra länder måste göra motsvarande åtaganden i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.
Alla är överens om att det kostar pengar att vidta åtgärder, och den prislapp som EU ser som ett minimum, för att hjälpa u-länderna, är 100 miljarder euro per år fram till 2020 (en euro kostar lite mer än tio kronor). Man anser också att denna klimatfinansiering är en förutsättning för ett avtal i Köpenhamn och att 25 till 50 procent av denna summa skall komma från de rikaste länderna, och EU-länderna är villiga att ta på sig "en rättvis del av kostnaderna".
President Obama har han inte mandat från senaten att förhandla om något bindande avtal, och om han inte har det före Köpenhamnsförhandlingarna är det tveksamt om han åker dit. Kanske hade resan till Köpenhamn för att få OS till Chicago större prioritet.
I EU-familjen ingår numera ett antal länder från forna Östeuropa, och deras utsläpp per invånare var 1990 klart mycket större än Västeuropas. Det har till exempel varit enormt kostsamt att förena Väst- och Östtyskland, men vad det gäller utgångsnivån för utsläpp i klimatförhandlingarna är det en vinstlott. Det samma gäller sammantaget för dagens EU.
Vad det gäller de fattigaste länderna kräver dagens ekonomiska system att man ökar sina fossila utsläpp per invånare för att få det bättre. Vi kan bara titta på Kina och Indien.
Att de rikaste länderna skall stå för upp till 50 procent av kostnaderna för att de fattigaste skall få en ekonomisk tillväxt utan att öka sitt rättmätiga andel av utsläppen är en självklarhet, men frågan är om det räcker.
Som vanligt har vi en massa ord utan konkreta förslag, och därför vill jag framföra ett konkret förslag:
Järnvägsnätet mellan EU-länderna är i dag EU:s största infrastrukturella fördel. I Afrika har de forna kolonialländerna från EU byggt järnvägar som går från inlandet till kusten för att framför allt frakta råvaror till väntande fartyg. Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Att bygga en modern järnväg, som drivs med förnybar elektricitet, längs kusten, skapar möjligheter till klimatvänlig handel mellan länderna i Afrika men också en möjlighet till social gemenskap ett projekt som enar Afrika.
EU-länderna åtar sig att tillsammans minska utsläppen med 30 procent till år 2020 räknat från nivån år 1990, med villkoret att andra länder måste göra motsvarande åtaganden i ett folkrättsligt bindande klimatavtal.
Alla är överens om att det kostar pengar att vidta åtgärder, och den prislapp som EU ser som ett minimum, för att hjälpa u-länderna, är 100 miljarder euro per år fram till 2020 (en euro kostar lite mer än tio kronor). Man anser också att denna klimatfinansiering är en förutsättning för ett avtal i Köpenhamn och att 25 till 50 procent av denna summa skall komma från de rikaste länderna, och EU-länderna är villiga att ta på sig "en rättvis del av kostnaderna".
President Obama har han inte mandat från senaten att förhandla om något bindande avtal, och om han inte har det före Köpenhamnsförhandlingarna är det tveksamt om han åker dit. Kanske hade resan till Köpenhamn för att få OS till Chicago större prioritet.
I EU-familjen ingår numera ett antal länder från forna Östeuropa, och deras utsläpp per invånare var 1990 klart mycket större än Västeuropas. Det har till exempel varit enormt kostsamt att förena Väst- och Östtyskland, men vad det gäller utgångsnivån för utsläpp i klimatförhandlingarna är det en vinstlott. Det samma gäller sammantaget för dagens EU.
Vad det gäller de fattigaste länderna kräver dagens ekonomiska system att man ökar sina fossila utsläpp per invånare för att få det bättre. Vi kan bara titta på Kina och Indien.
Att de rikaste länderna skall stå för upp till 50 procent av kostnaderna för att de fattigaste skall få en ekonomisk tillväxt utan att öka sitt rättmätiga andel av utsläppen är en självklarhet, men frågan är om det räcker.
Som vanligt har vi en massa ord utan konkreta förslag, och därför vill jag framföra ett konkret förslag:
Järnvägsnätet mellan EU-länderna är i dag EU:s största infrastrukturella fördel. I Afrika har de forna kolonialländerna från EU byggt järnvägar som går från inlandet till kusten för att framför allt frakta råvaror till väntande fartyg. Billiga råvaror från Afrika har skapat förmögenheter hos många EU-länder, och det är dags att betala tillbaka.
Att bygga en modern järnväg, som drivs med förnybar elektricitet, längs kusten, skapar möjligheter till klimatvänlig handel mellan länderna i Afrika men också en möjlighet till social gemenskap ett projekt som enar Afrika.
Kjell Aleklett
professor i fysik
globala energisystem vid Uppsala universitet
UNT 3/11 2009
professor i fysik
globala energisystem vid Uppsala universitet
UNT 3/11 2009
Humanioran får en fjärdedel
Läs mer: Uppsala universitet
Belgisk räd mot kurder
Läs mer: Vart går Turkiet?
Detaljstyr inte lärarutbildningen
Läs mer: Vart går skolan?
Läs mer: Uppsala universitet
Vågar Bildt ta en seriös debatt?
Färre arbetslösa än 2003-2006
Mikrolån - lyft för kvinnor
Demokratin försvarades av högern
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
2009 bildades sju naturreservat
Dagens debattartiklar
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »Mest kommenterade bloggar
Kajsa Holm: Supportermatch? (6) »Stafettbloggen: Bakom galler med ålderskris? (5) »
Stafettbloggen: Silly season live på SVT24 (4) »
Kajsa Holm: Hanna Nygren, Årets damspelare (3) »
Kent Westman: Inför Malmö - Almtuna, playoff 2, match 1 (2) »
Christian Killiner (Gottsunda): Snart dags (2) »
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
17:31 Beslut om Ärna tas på fredag16:33 Ny svensk hjärtmedicin räddar liv
15:48 De bjöds på inspiration och skratt
14:31 "Ålderism är accepterat i Sverige"
13:08 Ökade medieinvesteringar
12:48 Fortsatt ökning för Volvo i Europa
12:30 Fem greps för bostadsinbrott
11:23 Skärpt straff för inbrott
10:41 Böter för klottrare
10:39 Ensamstående föräldrar förlorare
10:33 Inbrott i kiosk
09:58 Veteran lämnar politiken
Kultur & Nöje
08:05 Kaipa har fått förnyad energiSport
22:40 Rysare - men fördel Fyrisfjädern22:35 Uppsala Hockey klarade pressen
21:25 Almtuna tappade i sista - föll tungt
21:18 ESK till allsvenskt kval
16:52 Howard Frier bäst på planen
- hoppas på repris i kvarten
16:39 Tierp tappade 2-0 - säsongen över
08:08 Mycket talar för Plannja
-Uppsala i kvartsfinal
08:05 Inget annat än SM-guld räknas
08:01 Sjölund en stabil doldis i Almtuna
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
