Hon bloggar om Eriksberg




Månadsarkiv

Tidigare inlägg »

Publicerad:2010-03-11 00:20  

Tur att jag är envis.


Jag har gjort grafer, enorma mängder grafer. Hela tiden glömmer jag något och måste göra om. Sedan klistras graferna in i Gimp, som är ett fantastiskt bildredigeringsprogram men ett mindre fantastiskt grafredigeringsprogram. Sedan glömmer jag något och måste göra om.

Sist men inte minst kopierar jag in den färdiggimpade bilden i paint och letar i timme efter timme efter ställen på graferna som motsvarar varandra, drar sträck och ritar ringar. Sedan visar det sig att jag har glömt något och får göra om.

Men allt är inte hopplöst, inte på något sätt. Graferna är -faktiskt- jättefina, färgglada och uppmuntrande. Det finns ställen där de visar vad de ska visa, och hade jag inte varit så täppt i näsan så hade jag nog pyst lite av stolthet. Dessutom så hittade jag en torr fläck på vägen idag. En bit asfalt, utan snö och utan smältvatten. Saker går åt bara de bästa av håll (se graf 1).

(Den torra biten asfalt finns mellan Eriksberg och Norby, nära busshållplatsen Kvickstensvägen, för den som vill se med egna ögon).




Publicerad:2010-03-10 13:56  

Jag delar med mig av min stora visdom.


Svarta byxor + vit katt = dålig kombination.



Publicerad:2010-03-08 20:46  

197 and counting




Under två dagar har jag mätt avståndet mellan totalt 197 små graptolittuber, vissa lätta, andra nästan omöjliga att se. Att mäta saker är inte riktigt lika roligt som att rita, men å andra sidan så är det få saker som är det. Efter att ha kämpat med mina osamarbetsvilliga ögon så tog jag mitt pick och pack och gick hem tidigt, redan 17.40! Det fanns dock mer än allmän slapphet bakom det här, ett paket hade kommit till preem och klok som jag är så har jag nästan lärt mig av mina misstag (vilket betyder att jag lärt mig den hårda vägen att saker man köpt på tex internet skickas tillbaks om man inte är snabb att hämta ut dem, och sedan står man där, paketlös och lite fattigare och olyckligare). Med nästan menar jag att jag vet vad som händer, men att jag fortfarande inte riktigt har vett nog att reda upp situationen i tid, oavsett antalet påminnelsesms...

Hursomhelst. Man måste ju hämta paket före 18 och krisen var ganska stor när jag insåg att det var nu eller aldrig. Pulsen var hög när jag bara kanske två minuter försent snubblade in genom Preems dörr, men allting slutade ändå på bästa sätt för man måste inte alls hämta paket före 18 utan före 21. 21! Lägg det på minnet nästa gång ni springer i panik uppför Norbybacken, så slipper ni riskera att bryta lårbenshalsen.

I övrigt svider mina ögon och jag tror att pollensäsongen har börjat trots att temperaturen hoovrat kring -147 grader sedan mitten av december. Jag vägrar gå med på ögoninfektion igen, det är töntigt med ögoninfektioner.

(För att muntra upp läget bjuder N på en piffig hågahäst. Schyrrans!)



Publicerad:2010-03-03 23:54  

tjo&tjim del 2


Våren skyndar långsamt, faktiskt är nog till och med jag snabbare än såhär. Istappar däremot! Det är snabba grejjer, det. De växer och frodas i kanten på Norbyvägshusens alla tak och varje steg längs trottoaren är att se döden i vitögad, när som helst och var som helst riskerar man att bli spetsad. Vi som går där dag ut och dag in är verkligen modiga själar, alternativt lite lata som inte går en annan väg.

Men nog om detta. Det finns ju graptoliter att prata om! Jag förstår av den massiva respons som jag fått på mina tidigare graptolitinlägg att det finns många därute som undrar vad jag gör, hur det går, och om graptoliterna behandlar mig väl. På fråga ett svarar jag: mycket! Fråga två: Helt okej. Fråga tre säger jag: Fisk. (Facit: 2/3 rätt, på fråga tre borde jag ha svarat: sådär.)

Det jag gör är att jag tittar på de små icke-liven i mikroskåp samtidigt som jag använder alla mina konstnärs-skills till att rita av dem. Jag gillar fossiler och jag gillar att rita, så bättre kan man knappast ha det. Som en bonus har jag fått låna ett jättevarmt rum och det är ju hur bra som helst för till vardags ganska frusna mig. Hur som helst, det är jätteroligt men en smula jobbigt för någon som inte kan se med båda ögonen samtidigt i mikroskåp. Graptoliterna visar sig dessutom inte alltid från sin bästa sida, ibland har de till exempel valt att sluta sina dagar med att buttert stirra ner i stenen de sitter i och allt jag får att jobba med är en ganska anonym graptolitrygg. Såklart är graptolitryggar bland de bästa av ryggar, men ändå.

Och nu ska jag sova, mitt i allt. Gnatt!



Publicerad:2010-03-03 13:28  

tjo&tjim


Ursäkta det lilla blogguppehållet! Dagarna har varit späckade, först intensivt plugg, sedan Den Magiska Starten På Graptoliternas Och Min Gemensamma Framtid. Jodå, nu är det bara jag och graptoliterna under resten av terminen! Det har genast blivit lite lättare att kliva ur sängen varje morgon.

Jag måste dessutom passa på att ta tillbaka allt ont jag någonsin sagt om årets bokrea. Den är inte alls dåligt utan tvärtom jättebra. En viss bokhandel nere på stan har inte bara en stor del av årets massproducerade reaböcker, utan även en hel del bortglömda fynd, OCH... (trumvirvel)... 30% på resten av sortimentet! Tjoho, säger till exempel jag, även om jag drabbades av någon slags chock och inte köpte mer än tre notböcker. Jag måste dit igen. Här ska bunkras. Tjo!



Publicerad:2010-02-26 15:54  

Nicht gut.


Eriksberg är insvept i ett tjockt lager av dimma och bajslukt. Bajslukten kan man skylla på den röda katten som drabbades av en plötslig och ovälkommen släng av diarré halvvägs till lådan, närmare bestämt på badrumströskeln. Det har visat sig att badrumströsklar kan tävla med wettex i uppsugningsförmåga, och hur jag än skrubbar så försvinner inte lukten. Kattbajs luktar illa, kattdiarré om möjligt värre.

Katten i fråga blev mycket missnöjd när jag tvångsbadade hans små fötter, men missnöjdast var ändå jag när han gick med sina blöta små fötter över min laptop. Den här dagen kan sammanfattas som dålig.



Publicerad:2010-02-25 14:19  

En gång i tiden var det här årets kanske bästa dag.


Labbrapport - check.
Presentation - check.

Kvar: Tenta. Och den är kvar med besked. Lustigt nog känns det inte alls särskilt dåligt. Jag brukar alltid vara full av onda aningar och panik inför tentor, även om det oftast slutar bra. Men nu - nada! Det i sig borde vara ett dåligt tecken...

Det enda smolket i bägaren är bokrean. Den är i stan och det är inte jag. Jag smög omkring bland hyllorna redan igår och planerade inför dagen och alla fynd jag skulle göra, men utbudet kändes trist nog lite skralt. För några år sedan brukade vi vara bland de första att kliva över bokreatröskeln klockan tolv på natten och sedan bunkra så mycket som ekonomin och armmusklerna tillät. Viktor Pelevin, Alessandro Baricco och Leo Tolstoj är mina reafavoriter so far, men jag hittar knappast något som slår dem i år... Var det inte bättre böcker förr? Var har de små guldkornen tagit vägen, de som slutade sina dagar på rean bara för att de tidigare gått den stora massan förbi? Det roliga med rean var ju just jakten på De Oväntade Fynden, nu får man istället ploga sig genom hyllmeter efter hyllmeter av deckare. Hu, säger vi i Eriksberg om den saken och hoppas på bättring till 2011.




Publicerad:2010-02-22 23:34  

Många tysta små poäng men desto fler högljudda katter.


Vissa saker klistrar in sig för all framtid i huvudet, medan andra åker på grönbete så fort de får chansen. Statistik hör helt klart till den senare gruppen. Jag kan bara inte komma ihåg statistik, trots att jag har VG i alla mina 18 statistik-hp så ekar huvudet tomt när jag hör saker som chi2-test. Det är väldigt tråkigt på många sätt, inte minst för att det är just ett chi2-test jag har försökt räkna hela dagen. Egentligen är det jättelätt. Faktiskt så lätt att jag knappt skrev några anteckningar under föreläsningen som handlade om just chi2. Och nu sitter jag här med mitt tomma huvud.

Katterna leker rövare. De har bitit i mitt labbresultat och förvandlat det kritiska fotografiet till oigenkännlighet. Ett tag insisterade de på att hjälpa mig med att skriva rapporten, men där drog jag ändå en gräns. Katterna är bra på mycket, men att döma av deras förslag till diskussion har de fortfarande en del att lära. Just nu vill de att jag ska leka med dem, de har samlat ihop nästan allt som de betraktar som sina leksaker och lagt dem i en liten hög vid mina fötter (ett snöre, en papperstuss, en gul mus, senaste numret av Ergo och N:s bakhandduk). Det är förstås väldigt gulligt, men labbrapporten tvingar mig att bli tråkig och otrevlig och katterna får klara sig själva bäst de kan.

Jag har lite svårt att komma på en passande koppling till Eriksberg, så det är lika bra att jag låter bli. För den här gången.



Publicerad:2010-02-19 12:05  

:(


Jag hade tänkt att skriva en labbrapport men istället har jag jätteont i magen. Jag tycker sämre om min mage än om tiden, jag tycker sämre om min mage än Norbyvägen, min mage förtjänar att döden dö. Åh, bu.



Publicerad:2010-02-18 23:14  

Jag är ju bara lite hopplös, ibland.


Mina ögon svider och magen gör ont. Inte många timmar har sovits, inatt blev den vita katten plötsligt extremt missnöjd och det samtidigt som jag skulle somna. Hon trippade av och an i lägenheten och jamade intensivt och olyckligt tills hon kräktes upp lite kattsand och började bita mig i benet istället. Jag har dessutom råkat dricka kaffe, och det gör inte magen på något vis gladare. Kaffeallergi, töntigt men sant.

Graptoliterna som skulle hämtas är nästan hämtade, de är i vart fall framletade och det är ju helt klart en bra början. Längtar extremt mycket tills genetikkursen är över och jag slipper fundera mer över broccolins DNA och kan koncentrera mig helt och fullt på de små före detta liven. Har tyvärr blivit lite orolig över att jag kanske uppfattas som något oseriös (mina pimpade fossilbilder på just denna blogg talar knappast till min fördel) men hoppas på att alle man (och kvinna) förstår att jag inte är fullt lika hopplös som jag verkar. Jag vill ju inte vara alltför superallvarlig i mitt nörderi på bloggen, men däremot är jag högst superallvarligt nördig utanför bloggen. Allt det här försökte jag förklara för min stackars handledare som såg djupt bekymrad ut när han berättade att han sett min graptolitbild, men just då vann tröttheten över koffeinet och jag lyckades bara mumla fram något ohörbart och obegripligt, vilket knappast vände situationen till det bättre...

Hur som helst, and this is a promise, jag kommer göra en killer report när det är så dags. Okej, det är inte ett löfte, men det är definitivt mitt mål. Så! Det finns alltså hopp! (Nu borde jag bevisa det på något sätt, till exempel genom att lägga upp en riktig och ordentlig trilobitbild som jag inte ritat ett ansikte på, men på allmän begäran blir det istället en slags kattbild, när de båda små monstren ägnar sig åt sin favoritsysselsättning - axeltaxi. Lägg helst inte märke till min konstiga min, men om man nu ska vara sån så kan jag avslöja att 40 sylvassa klor som genomborrar ens arma nacke är inte att leka med...)



Tidigare inlägg »

Mer på UNT.se

Bloggare

Namn: Emma Arvestål

Ålder: 27 år

Bor: Eriksberg

Arbetar: Läser till geovetare

Familj: Sambo

Gillar: Gamla instrument, gamla djur och tyska

Gillar inte: Gammal mat och tiden (eller bristen på den)

Gör om tio år: Gräver efter dinosaurier i Kina

Bäst med min stadsdel: De fantastiskt luddiga korna i Hågadalen

Saknar i min stadsdel: Rulltrappa uppför Norbyvägen under kalla och slaskiga vinternätter

Bloggosfären



Uppsala imorgon

Temperatur: -12 - 2 º
Vindstyrka: 4 m/s
» Vädret

Webbisar i Uppsala




Vinn två biljetter till bandyfinalen

Vet du vilket lag som vann herrfinalen i fjol?
Skicka ett SMS. Skriv "bandybiljetter lagnamnet" till nummer 72018.
Tjänsten kostar 10 kr (+ ev operatörskostnader) Tävlingen pågår till 16 mars



KONTAKTA REDAKTIONEN

Nyhetscheferna Anna Martinengo och
Roger Berglund: 018-478 15 70
Skicka sms/mms till 72018.

Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 55011 annonser