Publ:091209


Märklig men bra mix

Trots en märklig hybrid mellan folkmusik och monsterröster är lyssnandet på Arkonas Goi, rode, goi odelat positivt tycker Ulf Gustavsson.

RECENSION 

Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

Arkona
Goi, rode, goi
(Napalm/Border)


FOLKMETALL. Som en rysk korsning av 70-talets engelska folkrockgiganter Jethro Tull och det tyngre soundet hos ett folkinspirerat band som Nightwish ungefär så framstår Arkona i mina öron.

Lyssnarupplevelsen blir odelat positiv, trots att Arkona är en ganska märklig hybrid där tydligt folkinspirerade sångerskan Maria Arhipova delar utrymme med gutturala monsterröster. Det spännande är att gruppen förenar sina tunga rockinfluenser med en närmast unik variation i instrument och stämningar, med låtar uppbyggda som ett slags fresker eller folkrapsodier, med traditionell kvartstonssång, krumhorn, flöjter och fioler i kombination med ett stundtals frenetiskt dödsmetallsväng, i ett spår som Na moey zemle.

Här finns melodier som doftar rysk folksång och kosacktradition och som bidrar till att ge musiken ett mäktigt ålderdomligt drag, mitt bland Sergej Lazars vassa gitarriff.
Av: Ulf Gustavsson


 
 
Kommentarer till artikeln


Skamligt!
Skamligt att Uppsalas största dagstidning fortfarande använder sig av en recensent som kallar allt mellan foo fighters och cannibal corpse för "tungrock" och alla former av aggressiv sång för "guttural monstersång". Låt nån som kan nåt om metal, och bryr sig om den, recensera den, det blir rättvisare både för artisterna och för konsumenterna.

Pinsamt
Av: johan gad ,    Jan 15 2010  kl 00:07

 Kommentera artikeln»


72018 TIPSA UNT | SMS/MMS

Mer på UNT.se





Bildspel


KONTAKTA OSS

E-post till kulturredaktionen:
kultur@unt.se

E-post till kulturnyhetsredaktionen:
kulturnyheter@unt.se

Annons







  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 53769 annonser