Publ:100205


FOTO:Rolf Hamilton

Uppsala kan bli nya flaskhalsen

Spårutbyggnaden mellan Uppsala-Stockholm bör få högsta prioritet. Men enligt Banverket får vi vänta länge. Alsike kan t ex få en station först efter 2021. Spårkapaciteten söder om Uppsala kan bli den nya flaskhalsen, konstaterar Ingemund Hägg.


Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

När man försöker få plats med växande tågtrafik på begränsat antal spår uppstår vanligen flaskhalsar. När flaskhalsarna i Stockholm och Gamla Uppsala byggs bort gäller det att i god tid planera för att ta bort nästa flaskhals. Den kan vara knappheten på tågspår söder om Uppsala. Och då krävs prioritering.

Om var i Sverige Uppsala ligger kan man läsa på flera håll i förslaget till Översiktsplan för Uppsala: "Uppsala tillsammans med Stockholm är motorn för tillväxten i Mälardalen?. Uppsala?en del av Storstockholms arbetsmarknad ? Den arbetsmarknad i vilken Uppsala ingår har sina viktigaste målpunkter i staden, på Arlanda och i Stockholm ...I stråket Stockholm-Uppsala­ finns många internationellt orienterade verksamheter och branscher med många sysselsatta."

Det är välgörande att se hur tydligt planförfattarna anger stråket Uppsala-Stockholm som så avgörande för Uppsalas framtid och också drar slutsatser av detta:

"Läng smed Ostkustbanan har markerats reservat för utbyggnad med fler spår på flera avsnitt för att möjliggöra ökad kapacitet och hastighet ...Kapaciteten söderut behöver utökas genom utbyggnad till fyra spår ? Utrymme för nya tågstationer reserveras i Gamla Uppsala och Bergbrunna." (s 40) "Den viktigaste infrastrukturen för utveckling är på järnvägssidan: Ostkustbanan, den långsiktiga kapaciteten är för låg. En kapacitetshöjning söder om Uppsala behövs för Bergsbrunna station och den framtida stadsdelsutbyggnaden." (s 18)
Många intressenter är inblandade i utvecklingen av tågtrafiken mellan Uppsala och Stockholm. Det är kommunerna, Region­förbundet Uppsala län med kopplingar till samverkansprojekt som Drivkraft Uppsala, Mälardalsrådet, ABC-samarbetet, En bättre sits samt tågoperatörer som SJ, UL och SL och inte minst Banverket. En mångfald rapporter och skrivelser har tagits fram och olika slag av prioriteringsidéer har förts fram. År 2008 enades de sex länen i Mälardalsområdet om prioriteringar. Ostkustbanan finns med men i vaga ordalag om behov av att öka kapaciteten för att minska störningar och "kapacitetsökning Uppsala-Rosersberg" men inget precist om behov av ytterligare spår. Sådana verkar vara mer angelägna på andra håll i Mälardalen. För tiden efter 2020 nämns inte Ostkustbanan medan Enköpingsbanan då finns med.

2007 fördes i det så kallade ABC-samarbetet fram åsikten att Ostkustbanan i Uppsala Stockholms-stråket måste få mycket hög prioritet. Det är bra att nu Regionförbundet Uppsala län tagit saken i egna händer och vill få fler spår söder om Uppsala Det görs i ett remissvar (5 oktober 2009) angående nationell plan för transportsystemet. Ett av de fyra viktigaste kraven som Regionförbundet för fram är analyser för att identifiera­ problem på Ostkustbanan mellan Uppsala­ och Stockholm som kan åtgärdas på kort sikt, samt "att mark reserveras för ytterligare spår på hela sträckan mellan Uppsala­ och Stockholm". I första hand synes det vara ytterligare två spår mellan Uppsala och Myrbacken som förbundet anser angeläget.

I dag finns söderut från Uppsala dubbelspår fram till Myrbacken där spår grenar ut mot Arlanda och mot Märsta.

Som Översiktsplanen konstaterar behövs utbyggnad till fyra spår på sträckan Uppsala-Myrbacken. Det kan också komma att behövas flera spår mellan Arlanda och Upplands Väsby. Allt för att klara växande UL/SL-pendeltrafik, direkttrafik mellan Uppsala och Stockholm utan stopp, direkttrafik till Arlanda från både Uppsala och Stockholm, trafik med fortsättning norrut på Dalabanan och på Ostkustbanan. Och både för persontrafik och godstrafik.

Med den grundläggande analys som författarna till Översiktsplanen gör av stråket Uppsala-Stockholm och Regionförbundet Uppsala läns ställningstagande kan jag inte annat än att dra slutsatsen att spårutbyggnad mellan Uppsala och Stockholm bör få högsta prioritet. Det vill säga att Uppsala kommun inte på nytt låter andra önskemål i Mälardalen ta över.

Hur ser nu planeringen i dag ut för stråket Uppsala-Stockholm? I ett svar till Knivsta kommun (19/2 2009) skriver Banverket att man ser "ett framtida behov av ytterligare två spår längs Ostkustbanan. Inom Knivsta kommun bör det därför vara en planeringsförutsättning att det finns plats för ytterligare två spår. Var spåren kommer att byggas i förhållande till befintlig järnväg finns inte studerat."

Banverket skriver vidare om Alsike station. "För att kunna bygga en pendeltågstation i Alsike krävs det först att kapaciteten på Ostkustbanan stärks. En pendeltågstation i Alsike kommer därför med största sannolikhet inte att finnas med i den åtgärdsplan för åren 2010-2021 som för närvarande håller på att tas fram."

Av detta kan man dra slutsatsen att det i Banverkets perspektiv kommer att ta lång tid innan spårutbyggnad mellan Uppsala och Stockholm kan bli verklighet.

Att Banverket räknar med att dubbelspåren genom Gamla Uppsala kommer att vara klara 2016 är en viktig förutsättning för att trafiken på Ostkustbanan även söderut ska kunna slippa denna flaskhals. Överhuvudtaget handlar spårutbyggnad om att hantera flaskhalsar.

När Citybanan blir klar i Stockholm försvinner förhoppningsvis en viktig flaskhals. Därmed blir kanske spårkapaciteten strax söder om Uppsala den nya flaskhalsen. Det är därför ytterst angeläget att Uppsala kommun och Knivsta kommun i samverkan omgående reserverar mark för framtida utbyggnad, i den mån detta inte redan gjorts.

Regeringen och Banverket måste få entydiga budskap om prioritering av spårutbyggnad mellan Uppsala och Stockholm.
Jag antar att Banverket har beaktat ökad trafik med fyra spår söder om Uppsala när man dimensionerat spårbroarna över Strandbodgatan och banområdet söder om dessa. Och samma sak när man vid ombyggnaden av själva bangården nöjer sig med oförändrat antal spår. Under förutsättning att markreserveringen drar igång snabbt och att inte Uppsala bangård blir en ny flaskhals innebär utbyggnad till fyra spår söder om Uppsala ett lyft för utvecklingen av stråket Uppsala-Stockholm. Projektering av de nya spåren brådskar.
Ingemund Hägg
professor emeritus i företagsekonomi
UNT5/1 2010


 
 
Kommentarer till artikeln


En hel sida
Helt otroligt. Ingemund Hägg lyckas skriva en hel sida för att få fram ett budskap som sammanfatatdes i sista stycket, snacka om skrivklåda.
Av: Kjell Karlsson ,    Feb 05 2010  kl 13:13
fungarerande
Är det inte bättre att banverket i första hand får de nuvarande spåren att fungera i första hand?
Så att tågen kan köra på dem utan förseningar så fort det blir lite snö och kyla.
Det är ju något som inte fungerar idag. Varje vinter så blir det problem så fort lite snö och kyla kommer. Mycket snö och mycket kyla innebär kaos.
Är vi inte vana vid det i Sverige?
Av: Mikael Karlsson ,    Feb 05 2010  kl 08:32

 Kommentera artikeln»


Dagens debattartiklar


00:01 SDU försökte diskutera sakligt »
00:01 Abc gav allsidig bild »
00:01 Humanioran får en fjärdedel »


Mer på UNT.se


KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 54252 annonser