Publ:090315


Hårt förtryck av kurder i Syrien

Kurder i Syrien förföljs, förtrycks och mördas. De bryts ned socialt, ekonomiskt och politiskt. Sverige och EU måste ökar kunskaperna om kurderna i Syrien och protestera mot Bashar al-Assads regim, skriver Medya Hajo.


Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

I mars är det fem år sedan oroligheterna utbröt i sydvästra Kurdistan (norra Syrien) mellan kurder och arabnationalister i samband med en fotbollsmatch. Sedan dess har situationen för den kurdiska befolkningen i Syrien förvärrats och tros försämras ytterligare, i synnerhet för de statslösa kurderna.

Genom systematiska förföljelser och lagändringar har den Syriska statsmakten förtryckt kurderna under lång tid. Men omvärlden vet väldigt lite om detta. Vilken upplysning får vi när den kurdiska frågan hamnar i skymundan och syriska medier sedvanligt censurerar och manipulerar information?

Kurderna är den största icke-arabiska minoriteten i Syrien och utgör 10 procent av befolkningen, det vill säga uppemot 2 miljoner människor. Kurderna i Syrien är också mindre politiskt aktiva jämfört med kurder i Turkiet, Irak och Iran. Trots detta har kurder levt under konstant statlig repression och lever under de mest inhumana omständigheter. Låt oss blicka tillbaka i tiden.

Ända sedan 1960-talet har den syriska statsmakten bedrivit en arabiseringspolitik gentemot kurder i Syrien, som än i dag sker i tystnad. Syftet är att slå sönder kurdiska krav på självstyre och i fascistisk anda markera arabisk överhöghet.

Som ett led i denna politik fråntogs 200 000 kurder sitt syriska medborgarskap år 1962. Dessa statslösa saknar identitetshandlingar och kan varken äga tillgångar, rösta, ingå lagligt äktenskap, lämna eller återvända till Syrien, få tillgång till vård eller ta ut sin examen.

I dag är det uppemot 300 000 människor som tillhör denna grupp och klassificeras som "flyktingar". Även omfattande etnisk rensning har genomförts. År 1975 omflyttades närmare 100 000 kurder från 300 byar och ersattes av araber. Kurdiska namn på städer och byar har ersatts av arabiska namn.

Det kurdiska språket är ännu inte offi­ciellt erkänt i Syrien. Medan andra minoriteter såsom armenier, assyrier och judar tillåts driva privata skolor, är kurder förbjudna att göra detta.

I kurdiska områden förbjuds affärsverksamheter att ha kurdiska namn. Förbudet gäller inte arabiska och armeniska.

Våldsamheterna i samband med fotbollsmatchen 2004 var en etnisk konflikt där kurder attackerades verbalt och fysiskt. Följden blev att några personer dog. Efter mat­chen attackerade syrisk polis tillsammans med ultranationalisterna kurdiska demonstranter med skarp ammunition där polisstyrkor, stridsvagnar och helikoptrar fanns på plats.

Hela staden Qamishlo belägrades. Över 50 människor dödades och 2 000 personer greps i en regelrätt massaker.

Detta fortsatte med plundring och vandalisering av kurdiska butiker och hem. Amnesty International och Human Rights Watch rapporterar om "försvinnanden" och tortyr i fängelser.

Kurderna i Syrien är hårt kontrollerade av säkerhetspolisen. Detta gäller också dem utan­för landet. Kurder som reser från Europa till Syrien förhörs och förnedras. I Sverige och andra länder har den syriska ambassaden agenter som skickar namn och bilder på personer som deltar i demonstrationer till regimen i Damaskus.

Våldsamheter har fortsatt. Under det kurdiska nyåret, Newroz förra året dödades fyra unga män och många skadades och frihetsberövades. Sådant sker också i Turkiet, men skillnaden är att turkiska myndigheter granskas hårdare i och med EU-förhandlingarna.

I Syrien kan militären skjuta rakt in i folkmassor av civila utan att omvärlden reagerar.

Sammanlagt stationerades över 10 000 soldater i västra Kurdistan.

I september 2008 undertecknade president Bashar al-Assad "Dekret 49", som innebär att också kurder som är syriska medborgare stoppas från att köpa eller hyra mark, bostäder och anläggningar.

Lagen innebär att det krävs "tillstånd" för att köpa, sälja eller hyra bostad, mark eller anläggningar i vissa "gränsområden". Dessa gränsområden innefattar i praktiken kurdiska områden såsom Al-Hasakaprovinsen. Byråkratin är invecklad och långdragen, säkerhetspolisen är involverad i processen och beslut går inte att överklaga. I praktiken har man med denna rasistiska lag stoppat kurderna från att genom ägande kunna förbättra sin situation och utveckla sina områden. Syftet är att kurderna ska vara beroende av staten. Beroende underlättar kontroll.

Kurderna i Syrien agerar mot regimen i fredliga demonstrationer men de arresteras och förtrycks brutalt. Människor som förtrycks i sitt eget land behöver omvärldens stöd.

Det är oerhört viktigt att Sverige och EU ökar kunskaperna om situationen för kurder i Syrien och höjer sina röster mot Bashar al-Assads regim.

Om inte omvärlden agerar kommer inte denna utveckling att brytas. Ju längre förtrycket fortgår, desto fler kommer att dödas och förtryckas. Det kurdiska samhället kommer att fortsätta brytas ned socialt, ekonomiskt och politiskt.

Medya Hajo
statsvetare och samhällsvägledare
UNT 15/3 2009


 
 
Kommentarer till artikeln


tyng
tung artikel.
Av: Mustafa Ali ,    Nov 11 2009  kl 23:51

 Kommentera artikeln»


Dagens debattartiklar


00:01 Släpp ut kunskapen i samhället! »


Mer på UNT.se


KONTAKT

Debattredaktör
Maria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se



Annons



 


 





  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 53633 annonser