Torsdag 18 mars 2010
LevaPubl:090327
Jord och skog avgör klimatkrisen
Utvecklingen av jord- och skogsbruk är avgörande för att lösa klimatkrisen. För att klara både svält och klimat måste vi använda bioteknik, skriver Annika Åhnberg m fl.
Läs upp
Skriv ut
Skicka
Kommentera
DelaLäs mer:
Klimatkrisen är vår tids största utmaning. Förändringarna i temperatur, nederbörd och havsnivå kommer att få omvälvande konsekvenser för jordens alla invånare
Vi har också en annan utmaning. Av 6,7 miljarder människor på jorden är en miljard ständigt hungrig. Och de senaste åren har andelen hungriga ökat. Fram till år 2050 måste vi fördubbla vår livsmedelsproduktion.
Utvecklingen av jord- och skogsbruk är avgörande för att lösa klimatkrisen. Men varken i regeringens energi- och klimatpropositioner eller i oppositionens invändningar dras den slutsatsen.
I sin World Development Report 2008 konstaterar Världsbanken att lantbruket måste stå i centrum för den globala utvecklingen. BNP-tillväxt inom lantbruket är upp till fyra gånger så effektivt för att minska fattigdomen som motsvarande tillväxt i andra sektorer. Trots detta har den andel av biståndet som går till jordbruksutveckling minskat från 18 procent 1979 till drygt 3 procent 2004.
Utveckling av de areella näringarna borde vara ett prioriterat område inom Sveriges biståndspolitik. Men i stället har stödet till jordbruk minskat från ungefär 11-12 procent i mitten av 80-talet till 4-5 procent i dag.
En sak som omedelbart bör göras är att plantera mycket mer skog. Globalt pågår en omfattande avskogning. Den står för ungefär 20 procent av människans negativa klimatpåverkan.
Odlad skog kan motverka den globala uppvärmningen genom att absorbera upp till 1,5 gigaton koldioxid årligen. Det är lika mycket som släpps ut på grund av avskogning varje år enligt FAO (FN:s organ för livsmedel och jordbruk).
Produktion av bioenergi påstås vara ett stort hot mot livsmedelsförsörjningen. Det är en missuppfattning. Självklart måste produktion av bioenergi i jordbruket miljöcertifieras och alltid sättas i relation till behovet av mat. Men biobränsle odlas på en liten del av jordens åkerareal. Flera länder har potential att producera bioenergi för inhemskt bruk och export.
Inom jordbruket är utsläppen av växthusgaser större än upptaget. Därför är det fortsatt viktigt att jordbruket minskar sin egen användning av fossilenergi per producerad enhet.
Produktion av bioenergi kan göra jordbruket självförsörjande. Gödsel kan rötas i en biogasanläggning och gasen kan ersätta fossil energi. Rötresterna blir utmärkt gödsel på åkrarna. Halm kan användas för värmeproduktion.
Växtförädling är ett eftersatt område framför allt i utvecklingsländer, men även i Sverige. Vi behöver grödor som har ett bättre näringsinnehåll och ger högre skördar. Vi behöver finna och utveckla vilda arter för produktion av energi och industriråvaror.
Vi kommer inte att klara den dubbla utmaningen - svält och klimat - om vi inte också använder den moderna biotekniken.
Misstron som omgärdar bioteknik i jord- och skogsbruk är svår att förstå. Bioteknik har stor potential för att stödja Afrikas utveckling. Europas restriktiva hållning hindrar detta. Sverige kan göra egna insatser, men också genom att påverka Europa.
Vi uppmanar nu regeringen - och oppositionen - att göra de gröna näringarna till viktiga delar av lösningen på de globala klimat- och svältproblemen.
Annika Åhnberg
fristående samhällsdebattör, tidigare jordbruksminister, hedersdoktor vid SLU
Elisabeth Gauffin
vice ordförande LRF, Vice ordförande IFAP, Kristina Persson
ordförande tankesmedjan Global Utmaning
Inge Gerremo
konsult i internationell jordbruksutveckling, hedersdoktor vid SLU
UNT 26/3 2009
Tankesmedjan Global Utmaning publicerar i dagarna rapporten Fröet till vår räddning - minskad klimatpåverkan genom jord- och skogsbruk av Annika Åhnberg:
www.globalutmaning.se
Vi har också en annan utmaning. Av 6,7 miljarder människor på jorden är en miljard ständigt hungrig. Och de senaste åren har andelen hungriga ökat. Fram till år 2050 måste vi fördubbla vår livsmedelsproduktion.
Utvecklingen av jord- och skogsbruk är avgörande för att lösa klimatkrisen. Men varken i regeringens energi- och klimatpropositioner eller i oppositionens invändningar dras den slutsatsen.
I sin World Development Report 2008 konstaterar Världsbanken att lantbruket måste stå i centrum för den globala utvecklingen. BNP-tillväxt inom lantbruket är upp till fyra gånger så effektivt för att minska fattigdomen som motsvarande tillväxt i andra sektorer. Trots detta har den andel av biståndet som går till jordbruksutveckling minskat från 18 procent 1979 till drygt 3 procent 2004.
Utveckling av de areella näringarna borde vara ett prioriterat område inom Sveriges biståndspolitik. Men i stället har stödet till jordbruk minskat från ungefär 11-12 procent i mitten av 80-talet till 4-5 procent i dag.
En sak som omedelbart bör göras är att plantera mycket mer skog. Globalt pågår en omfattande avskogning. Den står för ungefär 20 procent av människans negativa klimatpåverkan.
Odlad skog kan motverka den globala uppvärmningen genom att absorbera upp till 1,5 gigaton koldioxid årligen. Det är lika mycket som släpps ut på grund av avskogning varje år enligt FAO (FN:s organ för livsmedel och jordbruk).
Produktion av bioenergi påstås vara ett stort hot mot livsmedelsförsörjningen. Det är en missuppfattning. Självklart måste produktion av bioenergi i jordbruket miljöcertifieras och alltid sättas i relation till behovet av mat. Men biobränsle odlas på en liten del av jordens åkerareal. Flera länder har potential att producera bioenergi för inhemskt bruk och export.
Inom jordbruket är utsläppen av växthusgaser större än upptaget. Därför är det fortsatt viktigt att jordbruket minskar sin egen användning av fossilenergi per producerad enhet.
Produktion av bioenergi kan göra jordbruket självförsörjande. Gödsel kan rötas i en biogasanläggning och gasen kan ersätta fossil energi. Rötresterna blir utmärkt gödsel på åkrarna. Halm kan användas för värmeproduktion.
Växtförädling är ett eftersatt område framför allt i utvecklingsländer, men även i Sverige. Vi behöver grödor som har ett bättre näringsinnehåll och ger högre skördar. Vi behöver finna och utveckla vilda arter för produktion av energi och industriråvaror.
Vi kommer inte att klara den dubbla utmaningen - svält och klimat - om vi inte också använder den moderna biotekniken.
Misstron som omgärdar bioteknik i jord- och skogsbruk är svår att förstå. Bioteknik har stor potential för att stödja Afrikas utveckling. Europas restriktiva hållning hindrar detta. Sverige kan göra egna insatser, men också genom att påverka Europa.
Vi uppmanar nu regeringen - och oppositionen - att göra de gröna näringarna till viktiga delar av lösningen på de globala klimat- och svältproblemen.
Annika Åhnberg
fristående samhällsdebattör, tidigare jordbruksminister, hedersdoktor vid SLU
Elisabeth Gauffin
vice ordförande LRF, Vice ordförande IFAP, Kristina Persson
ordförande tankesmedjan Global Utmaning
Inge Gerremo
konsult i internationell jordbruksutveckling, hedersdoktor vid SLU
UNT 26/3 2009
Tankesmedjan Global Utmaning publicerar i dagarna rapporten Fröet till vår räddning - minskad klimatpåverkan genom jord- och skogsbruk av Annika Åhnberg:
www.globalutmaning.se
Ahmed Alloh: Därför blev jag arg
Elever på Bolands: Vi protesterar!
Är bra lärare onödig ”lyx”?
Personalen hade gått
Humanioran får en fjärdedel
Läs mer: Uppsala universitet
Belgisk räd mot kurder
Läs mer: Vart går Turkiet?
Detaljstyr inte lärarutbildningen
Läs mer: Vart går skolan?
Läs mer: Uppsala universitet
Vågar Bildt ta en seriös debatt?
Färre arbetslösa än 2003-2006
Mikrolån - lyft för kvinnor
Demokratin försvarades av högern
Vi vädjar om hänsyn till Uppsala
Läs mer: Uppsala universitet
Läs mer: Bostäder
Fräckt av rödgröna om sjukhusmat
Släpp ut kunskapen i samhället!
Låt folk välja själva, Hägglund!
Läs mer: Ska Rut vara kvar?
Dagens debattartiklar
00:01 Elever på Bolands: Vi protesterar! »
00:01 Ahmed Alloh: Därför blev jag arg »
Mer på UNT.se
KONTAKT
DebattredaktörMaria Ripenberg
E-post: debatt@unt.se
REGLER FÖR DEBATTARTIKLAR
Läs vilka regler som gäller för debattartiklar på Åsikt Uppsala. »
Mest kommenterade bloggar
Sportbloggen: Att kommentera, eller inte kommentera (7) »Stafettbloggen: Stressigt men äta bör man... (6) »
Stafettbloggen: Grattis Bläsmåla (Bollnäs)! (2) »
Matilda Andersson (Fålhagen): ... (1) »
Kajsa Holm: Daniel, 7 år berättar om sin bandykarriär (1) »
Kajsa Holm: Supportermatch? (1) »
Annons
Sök bland tusentals recept i UNT:s kokbok. 
Prenumerera på nyhetsbrevet från unt.se 
Gillar du golf? Titta in på UNT:s golfsajt 
Hur bra är du på sudoku?
Nyheter
21:21 Skyddsrond väntar vid barnonkologen20:03 Smittskydd i fokus vid vargimport
18:02 Pokalfest för tennissystrar
17:55 Nya uppländska framgångar
17:52 Leif Sanner har avlidit
16:40 Uppsalas U15-killar till semifinal
16:05 Valfrihet införs i Hebys hemtjänst
15:15 "Provköp" av öl och tobak stoppas
14:13 Ja till mer pengar till simhallen
13:12 Ny lasarettschef i Enköping
12:59 Stadshuset byggs ut
12:56 Vindkraftsfrågan delar bygden
Kultur & Nöje
13:25 Leif GW Persson spås bli världsstjärna10:46 Författare känner sig censurerade
09:59 Stieg Larsson klar för Hollywood
07:27 Som domkyrkoorgeln hemma
Sport
23:07 Bollnäseffekten ger publikrekord på söndag21:58 Spelglädje bakom storseger
20:13 Ryggskada oroar Andreas Person
17:50 Hallå där Ola Nilsson...
15:51 Uppförsbacke för Sallén efter förlust
08:00 "Kan inte utvecklas om vi får nej"
Vad fick grannen ge för sitt hus? Hela listan med lagfarter. 
Köp dagens UNT som e-tidning. 
Har någon i bekantskapskretsen gift sig? 
Sök bland aktuella evenemang.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden.
