Publ:091107


FOTO:Jörgen Hagelqvist

Färre kvinnor blir professorer

Det har gått bakåt för jämställdheten vid Uppsala universitet. I alla fall om man tittar på andelen kvinnor bland nya professorer. På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, går det framåt, men för långsamt.


Läs upp
Skriv ut Skicka Kommentera
Dela

Fakta

Sveriges lantbruksuniversitet

Antal antagna studenter höstterminen 2009, totalt 1079, 68 procent kvinnor, 32 procent män

Antal anställda: 3341, 54 procent kvinnor, 46 procent män.

Antal kvinnor/män i olika befattningar:

professorer, 251, 20 procent kvinnor, 80 procent män

lektorer, 108, 50 procent, kvinnor, 50 procent män

doktorander, 401, 65 procent kvinnor, 35 procent män

Andel högre administrativa chefer (universitets- och fakultetsdirektörer, avdelningschefer, 84, 50 procent kvinnor, 50 procent män.

Uppsala universitet

Antalet antagna studenter HT 2009, totalt 17 379, 58 procent kvinnor, 42 procent män,

Antalet anställda: 5649, 51 procent kvinnor, 49 procent män

Antal kvinnor/män i olika befattningar:

professorer, 557, 20 procent kvinnor, 80 procent män

prefekter, 58, 26 procent kvinnor, 74 procent män

lektorer, 576 anställda, 45 procent kvinnor, 55 procent män

doktorander 1162, 51 procent kvinnor, 49 procent män,


Läs mer:  50/50-veckan
På Uppsala universitet och SLU liksom vid de svenska högskolorna och universiteten i genomsnitt ligger andelen kvinnliga professor runt 20 procent. För lite, tycker såväl universitetsledningarna som regeringen, som sjösatt diverse program för bättre könsbalans. Men på Uppsala universitet har andelen kvinnor bland de nyanställda professorerna tvärtemot målet sjunkit på senare år.
- Det finns inga historiska skäl till det. När dagens nya professorer var studenter var den kvinnliga andelen betydligt högre än 20 procent. Det krävs alltså åtgärder, säger Annika Lindé, jämställdhetshandläggare på Uppsala universitet.

Nationella studier visar att många kvinnor försvinner ur akademin efter disputation. Systemet läcker och männens andel ökar ju högre upp i systemet man kommer. De positiva tecken som finns, som att de kvinnliga doktoranderna blivit fler, kommer alltså inte med automatik innebära att kvinnorna blir fler i toppen om ett antal år.
- Vi måste arbeta med detta, skapa en bättre arbetsmiljö, säkerställa rekryteringsprocesserna, och så vidare, för att få kvinnorna att stanna, säger Annika Lindé.

Som ett direkt svar på den negativa utvecklingen har rektor Anders Hallberg initierat ett batteri av åtgärder och en pott med pengar som kallas "Kraftpaket för jämställdhet". Det handlar om att stimulera kvinnor i deras meritering så att de kan ta sista steget upp i professorsstolarna, det handlar om utbildningar, om att skapa nätverk för kvinnor med ledningsuppdrag, med mera.
I andra änden av pyramiden finns studenterna. Bland höstens nya studenter vid Uppsala universitet var 58 procent kvinnor, vilket är inom det universitetet kallar jämställdhetsintervallet 40-60 procent. Men det finns ändå skäl för universitetet att fästa uppmärksamhet på den siffran. Det menar universitetets förvaltningschef Ann Fust.
- Den nationella tendensen är att gapet mellan antalet män och kvinnor inom högre utbildning ökar. Ur ett samhällsperspektiv är det skrämmande att så många män väljer bort högre utbildning. På mycket lång sikt kan det leda till nya klyftor i samhället.
Men är det inte just så situationen varit för kvinnor genom historien?
- Jo, men för mig spelar det inte någon roll om det är kvinnor eller män som är flest, jag värderar inte det, det är ett problem vilket som, säger Ann Fust.

På SLU är andelen kvinnor inom utbildningen ännu större. Där är ungefär två av tre nya studenter i höst kvinnor. SLU har fått mycket uppmärksamhet för sina metoder att få in fler av det underrepresenterade könet. På veterinärutbildningen har män getts förtur till vissa platser genom så kallad viktad lottning, något som lett till att SLU fällts tingsrätten för diskriminering.
Samtidigt ligger andelen kvinnliga professorer på SLU på blott 20 procent.
-Utvecklingen går långsamt - för långsamt - framåt, säger Lena Andersson-Eklund, prorektor som tillhör den del av universitetet som faktiskt är jämställd i antal: universitetsledningen.
SLU arbetar med programmet "Lika villkor", som sträcker sig från studenter till professorer och tar upp alla aspekter av likabehandling, däribland kön. Bland annat vill man få fler kvinnor att fortsätta karriären inom akademin.
- Vi vet att kvinnor ofta vill ha tryggare karriärvägar, det är något vi därför försöker arbeta med, säger Lena Andersson Eklund.
Av: Niklas Skeri, Lotta Lille niklas.skeri@unt.se, lotta.lille@unt.se


 
 
Kommentarer till artikeln


Fokus på fel saker
Som Daniel Larsson skriver så är denna 50/50-uppdelning mycket märklig. Alla test visar att könen är bra på olika saker. Män är bättre på logik och teknik (inkl. visuospatial förmåga) och kvinnor är bättre på språk och att känna igen personers känslotillstånd. Sedan uppvisar män och kvinnor olika spridningskurvor. Kvinnor presterar väldigt lika medan män är mer utspridda. Det innebär att fler män, oberoende av test, p+resterar på topp- respektive på bottennivå och det vore ju otroligt märkligt om inte detta satte sina spår i antalet professorer.
Av: Einar Klaesson ,    Nov 09 2009  kl 12:42
vilka är personerna på bilden?
Bilden är tagen på juridiska biblioteket och man kan anta att de två personerna är studenter, men vad har det med artikeln att göra... har Unt letat i arkivet?
Av: Fia Nilsson ,    Nov 08 2009  kl 14:44
Är så less...
För mig spelar det ingen som roll om min chef är kvinna eller man, tycker det är självklart att det är personen, inte personens kön man anställer...Men när det pratas om män och kvinnor i styrelser mm så handlar det alltid om att det är för få kvinnor. Det är sällsynt att karriärintresse, kunskaper och erfarenheter diskuteras. Istället stirrar man blint på könen och vill kvotera.

Att kvotera in kvinnor i styrelser går bra, men om man vill kvotera in killar i kvinnodominerade yrken blir det cirkus, tänker tex på veterinärprogrammet.

Så, för att alla ska bli nöjda borde vi se till att varannat barn är kvinna och att alla blir tilldelade sitt yrke enligt en fördelningsmall!

Till sist - Fru Gårman! Blir så less! Med samma logik borde frukost också heta mankost, Fruängen Manängen...
Av: Daniel Larsson ,    Nov 08 2009  kl 10:00
Tänka vad man kan göra med
all möjlig statestik, om man vill jämföra, en det ene och en det andra, i jämlighetens namn i Sverige. Underbart om det kan bli 50-50 med män och kvinnor på alla arbetsplatser i Sverige tycker vissa som lever i sin drömvärld, medan vissa svälter, vissa är arbetslösa, vissa är sjuksrivna mm
Av: Jan Karlsson ,    Nov 07 2009  kl 17:59
Tänka vad man kan göra med
all möjlig statestik, om man vill jämföra, en det ene och en det andra, i jämlighetens namn i Sverige. Underbart om det kan bli 50-50 med män och kvinnor på alla arbetsplatser i Sverige tycker vissa som lever i sin drömvärld, medan vissa svälter, vissa är arbetslösa, vissa är sjuksrivna mm
Av: Jan Karlsson ,    Nov 07 2009  kl 17:59
Två män och fem kvinnor i ledningen
H P, det visste jag inte och anledningen är givetvis att feminister inte stör sig på att kvinnor är i överläge, även om ett flertal av dessa troligtvis blivit inkvoterade.
Av: Torsten Andersson ,    Nov 07 2009  kl 13:21
Gud vad trist
Jämställdhetsdebtten tar således för givet att könen är likadana, vilket de inte är. Den största skillnaden ser vi när kvinnor och män testas och då finner vi totalt olika spridningskurvor för de båda könen. Kvinnor hamnar mer ofta i mtten av kvuinnors genomsnitt medan män är mer utspridda. Detta betyder att fler män placerar sig i ytterkanten av skalan och det betyder i sin tur att fler män än kvinnor presterar på toppnivå och självklart får detta konskvenser för hur många män respektive kvinnor som blir professorer. Vid t ex IQ-testet är det fyra till fem gånger vanligare att killar presterar på absolut toppnivå. I högskoleprovet är det fem individer som lyckats få alla rätt och samtliga är killar.
Av: Arne Jonsson ,    Nov 07 2009  kl 13:18
Universitetsledning ej jämställd
Enligt UUs hemsida består universitetsledningen av 2 män och 5 kvinnor. Det är utanför jämställdhetsintervallet! Varför är inte det ett problem?
Av: H P ,    Nov 07 2009  kl 09:57
enfald om antalet kvinnliga professorer
Det finns ju ingen annledning alls att förutsätta att antalet kvinnliga professorer skall öka för att nu något slags idealtillstånd av 50/50. Män och kvinner är olika (så att säga) och har olika intressen här i livet. Låt dem bli professorer som vill det under lika villkor!
Av: Frode Karlsson ,    Nov 07 2009  kl 09:18

 Kommentera artikeln»


72018 TIPSA UNT | SMS/MMS

Mer på UNT.se

Vinn två biljetter till bandyfinalen

Vet du vilket lag som vann herrfinalen i fjol?
Skicka ett SMS. Skriv "bandybiljetter lagnamnet" till nummer 72018.
Tjänsten kostar 10 kr (+ ev operatörskostnader) Tävlingen pågår till 16 mars




NATIONER

Vad händer på Norrlands, Smålands, V-Dala och Östgöta? Läs presentationerna av Uppsalas 13 nationer nedan!

Bildspel


Annons







  Annonsera från 15:-
   Lokus bostad Lokus Jobb Lokus Motor Lokus Köp och Sälj
  Just nu 53774 annonser